Vindkraftsjätten i Piteå ett ekonomiskt fiasko – konkurs hotar trots miljardtillskott

Europas största landbaserade vindkraftspark, Markbygden Ett utanför Piteå, balanserar på konkursens rand. Trots att nya ägare sköt till nästan två miljarder kronor under 2024 för att hålla verksamheten vid liv, fortsätter förlusterna att växa. Siffrorna avslöjar ett finansiellt haveri som snarare speglar ett branschmönster än ett enskilt undantag.

Vindkraftsparken Markbygden Ett, en gång ett prestigeprojekt i den så kallade gröna omställningens namn, har visat sig vara ett ekonomiskt sorgebarn. Trots ett ägartillskott på 180 miljoner euro (nära två miljarder kronor) under 2024, är bolaget tekniskt sett konkursmässigt.

Det egna kapitalet låg vid årsskiftet fortfarande farligt lågt. Det var först efter en akut kapitalinjektion från det nya Luxemburgregistrerade moderbolaget som en formell konkurs kunde undvikas.

Från Kina till Luxemburg – ny ägare efter rekonstruktion

Hösten 2023 ansökte Markbygden Ett om företagsrekonstruktion. I centrum för problemen stod ett ofördelaktigt långsiktigt elavtal med Norsk Hydro, som band bolaget till fasta elpriser fram till 2039.

LÄS ÄVEN: Miljardförluster för Vattenfalls vindkraft – fortsätter ändå storsatsa

Det tidigare kinesiska ägarbolaget CGN tvingades betala motsvarande tre miljarder kronor för att avsluta avtalet i samband med rekonstruktionen. I september 2024 förlorade CGN kontrollen över parken efter att långivarna tvångsrealiserat pantsatta aktier. Därefter tog stiftelsen Stichting North Pole Holding över.

Förlustår på förlustår – har aldrig visat vinst

Markbygden Ett har aldrig uppvisat ett positivt resultat under sina fem år i drift. Tvärtom har bolaget radat upp stora förluster:

• 2020: –28 miljoner euro
• 2022: –122 miljoner euro
• 2023: –154 miljoner euro
• 2024: –34 miljoner euro

Omsättningen har under samma period varierat mellan 21 och 46 miljoner euro per år – långt ifrån tillräckligt för att täcka drift och finansiering.

En skuldtyngd koloss

Trots tillskottet under 2024 är Markbygden Ett fortsatt hårt skuldsatt. De totala skulderna uppgår till 575 miljoner euro (drygt 6,5 miljarder kronor). Av detta är:

• 487 miljoner euro långfristiga skulder
• 88 miljoner euro kortfristiga skulder

Med ett eget kapital på endast 48 miljoner euro innebär det att skulderna överstiger tillgångarna tolvfaldigt. Soliditeten ligger på endast 8,6 %, vilket indikerar en extremt skör finansiell ställning.

Kassaflödet fortsatt negativt – bufferten begränsad

Bolagets egen prognos för 2025 visar ett fortsatt negativt kassaflöde, beräknat till minus 5 miljoner euro. Ränteläget riskerar att försämra siffrorna ytterligare.

LÄS ÄVEN: Stora lönsamhetsproblem för vindkraften

Den enda ekonomiska bufferten består i en likviditetsreserv på 10 miljoner euro, som dock inte får användas utan långivarnas uttryckliga godkännande.

Överlevnad på lånad tid

Enligt bolagets egna beräkningar räcker likviditeten och det operativa kassaflödet endast tolv månader framåt. Ledningen försöker förhandla fram nya fastprisavtal för el, men dessa är ännu inte säkrade – och inte heller medräknade i prognoserna.

LÄS ÄVEN: Historisk stiltje drabbar vindkraften med miljardförluster och skyhöga elpriser

Markbygden Ett är heller inte ett isolerat fall. Ekonomiska problem liknande dessa återfinns hos många andra aktörer i vindkraftsbranschen. Det är mer regel än undantag att projekten bygger på grönt överoptimistiska antaganden om framtida elpriser och subventioner. När verkligheten inte möter kalkylerna, kollapsar affärsmodellerna.