Nämndemannen berättar: Vi övertalades att låta eritreansk våldtäktsman stanna

Nämndemännen i Eskilstuna tingsrätt övertalades av rättens rådman Kai Koskela att rösta emot utvisningen av våldtäktsmannen Melsh Keleta. Det säger den SD-märkta nämndemannen Anne-Cathrine Kaup till Samnytt.
– Kai övertygade oss. Han tyckte att det var bättre, säger hon.

Det är under måndagen förra veckan som 34-årige eritreanen Melsh Keleta i Eskilstuna döms till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkt.

LÄS MER: Eritrean som våldtog dement kvinna får stanna i Sverige – ”utvisning är oproportionerlig”

Bakgrunden är att han våldtagit en dement kvinna på det vårdboende som han arbetat på. Och han har avslöjats på bar gärning av en kvinnlig kollega, som i sin tur larmat om övergreppet till sin chef.

Utvisning stoppas

Kammaråklagare Emilia Barsk vill att Keleta dels döms till fängelse. Men hon anser dessutom att han borde utvisas från Sverige efter avtjänat straff. Det är emellertid ett yrkande som avslås av domstolen.

”Vid en samlad bedömning är Melsh Keletas anknytning till Sverige så stark att en utvisning är oproportionerlig. Utvisningsyrkandet ska därför avslås”, skriver den i sin dom.

Kai Koskela är chefsrådman vid Eskilstuna tingsrätt.

– Det var jag som dömde det, utbrister han direkt när Samnytt ringer upp för att ställa frågor om målet och domen.

Koskela förklarar att anledningen till att Melsh Keleta inte utvisas främst beror på att han har fru och barn i Sverige.

– Det är ju så att vi har fått barnkonventionen som lag i Sverige. Den ligger med som en grund där, påpekar han.

– Det är visserligen så att man i utlänningslagen har utökat möjligheterna för utvisning. Men det här är en samlad bedömning utifrån barnens situation. Det är två väldigt unga barn som han har. Så det är främst det som vi har fäst vikt vid.

Inte tillräckligt grovt

Kai Koskela berättar att domstolen även vägde in att Keleta har permanent uppehållstillstånd som flykting i Sverige, något som gör det svårare att utvisa honom.

– Det var en samlad bedömning utifrån det som framgick om omständigheterna i det enskilda landet, barnens situation här, att de är unga och sådär.

Betyder det att den som har barn i Sverige inte kan utvisas, oavsett hur grovt brott som begåtts?

– Nej! Nej, så är det inte.

Men var dras gränsen? Att i rollen som vårdanställd våldta en dement kvinna uppfattar säkert många som ett ganska grovt övergrepp?

– Det förstår vi absolut.

Men det är inte tillräckligt grovt för att bli utvisad?

– Inte idag. Inte så som lagstiftningen, som jag tolkar den, ser ut. Sedan kanske inte jag tolkar den korrekt. Man kan tycka olika.

Övertalade nämndemännen

Även om Kai Koskela framställer det som att det var han som dömde i målet och tolkade lagen, så var han inte ensam domare. Utöver honom dömde även tre nämndemannadomare.

En av dem är Anne-Cathrine Kaup, som sitter som nämndeman på ett SD-mandat. Enligt henne var de fyra domarna inte eniga i utvisningsdelen. Själv ville hon rösta för utvisning.

– Jag tyckte det, men sedan lyckades de övertyga mig om att det här är för barnens skull och för hans fru. Sedan hade han fått jobb i Sverige. Det var mycket, säger hon till Samnytt.

Hon avslöjar sedan att hon inte var ensam om att vilja utvisa Melsh Keleta.

– En av de andra nämndemännen tyckte också det när vi satt och pratade i nämndemandarummet, men sedan hade han ändrat sig, säger hon.

Den hon pratar om är Lars Söderqvist, en nämndeman för Socialdemokraterna som även har politiska uppdrag för partiet.

– Kai övertygade oss. Han tyckte att det var bättre, säger Anne-Cathrine Kaup.

Hänvisar till barnkonventionen

När Samnytt ringer upp Lars Söderqvist, så säger han att han inte riktigt minns hur han resonerade men att det ”är mycket möjligt” att han först ville rösta för en utvisning av Melsh Keleta.

– Det vet jag inte om jag kommer ihåg, men det är mycket möjligt att det var så, säger han och upprepar Kai Koskelas resonemang:

– Det var barnkonventionen som gick in och som gjorde att jag till slut inte tyckte att han skulle utvisas. Han har försörjningsplikt för två barn.

Däremot tillbakavisar Söderqvist med bestämdhet Anne-Cathrine Kaups uppgift om att han skulle ha låtit sig övertalas av chefsrådmannen.

– Det får stå för henne. Någon sådan uppfattning har jag absolut inte. Jag fattar mina egna beslut när jag sitter som nämndeman i rätten, säger han.

S-nämndemannen säger sedan att han ”hundraprocentigt” står bakom den avkunnade domen, och blir arg när han får fler frågor om huruvida han från början hade en annan uppfattning i utvisningsdelen.

– Det kan jag inte komma på om jag hade eller inte. Det kan jag inte uttala mig om, säger han.

”Omfattas av överläggningssekretess”

Påståendet om att han övertalade nämndemännen att rösta emot åklagarens utvisningsyrkande är emellertid inget som chefsrådmannen Kai Koskela vill kommentera .

– Det är det verkligen inte. Det som framkommer under överläggningen omfattas av överläggningssekretess, så det ska ingen av oss uttala sig om, säger han.

– Det är märkligt att sådana uppgifter förekommer. För det som förekommer under överläggning omfattas av varje domares tystnadsplikt.

Så du vill inte kommentera uppgifterna om att du skulle ha påverkat nämndemännen?

– Överhuvudtaget inte. Var och en är ju fri att bestämma sin egen utgång i det här målet.

Anne-Cathrine Kaup menar emellertid att det är vanligt att juristdomarna kör över nämndemännen, och att dessa känner sig tvingade att döma i strid mot sin övertygelse om vad som är rätt och fel.

– Om du visste hur många sådana det är varje månad och år, så skulle du bli förvånad kan jag säga, säger Anne-Cathrine Kaup till Samnytt.

? Gillar du Samnytt?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska fortsätta med granskningar – bli gärna prenumerant!

• Stötta med prenumeration – klicka här.
• Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
• Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.

? Bli prenumerant idag