Lantbrukarnas ilska mot von der Leyens budget: Konsumenter riskerar dyrare matpriser

EU-kommissionens förslag till långtidsbudget får skarp kritik från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Trots att budgeten är rekordstor föreslås kraftiga nedskärningar i jordbruksstödet – något som kan slå hårt mot svenska bönder, snedvrida konkurrensen inom EU och i förlängningen leda till dyrare matpriser för konsumenterna. LRF uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt för att stoppa eller omarbeta förslaget.

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade det nya förslaget till långtidsbudget för EU, fanns en tydlig motsägelse: trots att den totala budgetramen är större än någonsin föreslås kraftiga neddragningar på stödet till jordbruket. LRF ser det som ett allvarligt misstag, särskilt i en tid präglad av kriget i Ukraina och relaterade osäkra leveranskedjor.

SE VIDEO: Stor bondeprotest i Skåne – kräver bättre lönsamhet

Enligt LRF innebär förslaget att de tidigare öronmärkta jordbruksmedlen minskas kraftigt. I stället får medlemsländerna större handlingsfrihet att själva fördela resurser – något som riskerar att urholka den gemensamma jordbrukspolitiken och snedvrida konkurrensen inom unionen.

LÄS ÄVEN: EU:s budget föreslås öka kraftigt – Charlie Weimers (SD): “Hota med veto”

– Det är ett riktigt dåligt förslag som EU-kommissionen lagt fram. Trots massiv kritik väljer EU-kommissionen att gå vidare med en omläggning av jordbrukspolitiken som riskerar att urholka både europeisk konkurrenskraft, den gröna omställningen och livsmedelsproduktion. Det är särskilt allvarligt för Sverige och svenska konsumenter som riskerar att få dyrare matpriser, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Svenska bönder förlorare i nytt system

Svenska lantbrukare är redan idag hårdare reglerade än många av sina kollegor i andra EU-länder. När jordbruksstödet nu föreslås avregleras och decentraliseras, ökar risken för att svenska producenter hamnar på ännu större efterkälke.

Det nya systemet kan innebära att vissa länder fortsätter att subventionera sin produktion kraftigt, medan andra – som Sverige – inte gör det i samma utsträckning. Resultatet blir snedvriden konkurrens på den inre marknaden, och i slutändan en svagare livsmedelssektor.

Högre matpriser hotar svenska hushåll

LRF varnar för att försämrade villkor för svenska bönder inte bara hotar sysselsättning och livsmedelsproduktion – det slår också mot hushållens plånböcker. När självförsörjningsgraden sjunker och importberoendet ökar, blir Sverige mer sårbart för globala prissvängningar.

– Jordbruket är inte vilken näring som helst. Det handlar om vår förmåga att producera mat – även i kris och att alla EU:s medborgare har tillgång till mat till rimliga priser. Därför måste jordbrukspolitiken vara långsiktig, stark och rättvis, säger Palle Borgström.

Historisk trygghet på spel

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har historiskt varit ett fundament för att säkerställa livsmedelsförsörjning i både freds- och kristid. Den grundades efter andra världskriget, just för att undvika matbrist. I dagens läge – med säkerhetspolitiska hot och ekonomisk instabilitet – är behovet av en stark, gemensam jordbrukspolitik större än på länge.

LÄS ÄVEN: Bonde hade för bråttom till skörden – pepparsprejad och fängslad

LRF uppmanar Sveriges regering och EU-parlamentariker att kraftfullt motsätta sig kommissionens förslag.

– Det är ren dubbelmoral att säga sig värna om svenska bönder och konsumenter – samtidigt som man passivt ser på när EU river upp grunden för ett fungerande jordbruk. Om man på allvar vill att svenska konsumenter ska kunna köpa mat till rimliga priser, då kan man inte låta det här förslaget gå igenom. I slutändan är det svenska hushåll som får betala priset för politisk passivitet, säger Palle Borgström.

LRF påminner om att den gröna omställningen och investeringar i ett fossilfritt lantbruk kräver långsiktigt stöd och gemensamma insatser från hela unionen – inte avveckling av det som byggts upp i decennier.

LRF:s krav på regeringen:

• Att Sverige tydligt säger nej till förslaget om att minska jordbruksstödet.
• Att regeringen agerar för att säkra långsiktig lönsamhet inom svenskt jordbruk.
• Att svenska EU-parlamentariker tar strid för att jordbruket inte ska urholkas i en tid av kris.

– Europas bönder är redo att leverera, men samhället måste ge rätt förutsättningar. Vi behöver konkurrens på lika villkor – inte ett EU där några länder investerar medan andra halkar efter, säger Palle Borgström.

LÄS ÄVEN: Minskad matproduktion och “grön omställning” – är det butikernas fel att matpriserna skenar?