Regeringen mångmiljardsatsar på välfärden – i andra länder

Regeringen har beslutat att ge 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden, IDA – Världsbankens biståndsprogram för världens fattigaste länder. Samtidigt dras det ner på svensk välfärd: sjukhusavdelningar stängs, äldreomsorgen pressas av personalbrist, och patienter får betala mer ur egen ficka. Kontrasten mellan den internationella givmildheten och de inhemska åtstramningarna väcker frågor om regeringens prioriteringar.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) beskriver det svenska IDA-bidraget som en ”viktig investering i framtiden” – dock inte i Sveriges framtid. Enligt regeringen ger varje biståndskrona mellan tre och fyra kronor i utlåning från Världsbanken till reformer, jobbskapande och klimatsatsningar i världens 78 fattigaste länder.

Totalt uppgår IDA:s arbetsprogram till motsvarande över 1 000 miljarder kronor. Av Sveriges totala bidrag är 8,2 miljarder kronor öronmärkta för klimatåtgärder, företagsutveckling och stöd till flyktingmottagande i låginkomstländer. Samtidigt utgör pengarna från Sveriges andel också endast en mindre del av det svenska biståndet som totalt uppgår till 53 miljarder skattekronor per år.

Nedskärningar i svenska välfärden

I Sollefteå har under starka protester ett beslut nyligen fattats om att lägga ner stora delar av det lokala sjukhuset. 146 tjänster försvinner och nästan all operationsverksamhet flyttas. Kvar blir bara vård av multisjuka äldre. Det sker i en region där avstånden till närmaste akutsjukhus är långa – och där befolkningen blir allt äldre.

Beskedet: Nedskärningar på Sollefteå sjukhus blir av

Det är långt ifrån ett isolerat fall. Flera regioner brottas med skenande vårdkostnader, personalflykt och vårdköer. Enligt OECD (2023) har Sverige det lägsta antalet vårdplatser per capita i hela EU – endast 2,1 per 1 000 invånare, jämfört med Tysklands 7,8 och OECD-snittet på 4,3.

Kostnader vältras över på patienter

Den 1 juli 2025 höjde regeringen högkostnadsskyddet i vården rejält: från 1 300 till 1 900 kronor per år. Detta innebär att patienter behöver betala avsevärt mer ur egen ficka innan de får hjälp av skyddssystemet. Flera regioner har dessutom infört eller föreslagit nya egenavgifter för allt från ambulansresor till hjälpmedel och vaccinationer.

Reformen motiverades med besparingskrav på regionerna – samtidigt som regeringen alltså ökar biståndet till utlandet.

Pressad äldreomsorg

Socialstyrelsen har återkommande varnat för brist på undersköterskor och sjuksköterskor inom äldreomsorgen. Enligt en rapport från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) saknas det över 20 000 undersköterskor till 2031 om inte omfattande åtgärder vidtas, det vill säga pengar skjuts till. Samtidigt minskar antalet vårdplatser på särskilda boenden.

I flera kommuner tvingas anhöriga täcka upp för brister i hemtjänsten. Vårdpersonal vittnar om stress, övertid och brist på resurser – en verklighet långt ifrån miljardlöften om ”jobbskapande reformer” i andra länder som de dryga 8 miljarder skattekronorna till IDA legitimeras med.

”Sverige först?”

Sverige är ett av världens mest generösa biståndsgivarländer sett till BNP. Men i takt med att den svenska välfärden brottas med krisande ekonomi, personalbrist och ökade avgifter, höjs röster för att omprioritera.

Frågan ställs nu om det rimligt att satsa åtta miljarder på andra länders välfärdsreformer, samtidigt som äldre svenskar får vänta i månader eller år på en plats på ett äldreboende och operationsköerna växer?

LÄS ÄVEN: Så vill Åkesson stoppa nedläggningar av sjukhus

Regeringens stödparti Sverigedemokraterna – som är det största i Tidökoalitionen – har under mandatperioden haft mottot ”Sverige först”. Man har inte fått gehör för detta hosd de övriga Tidöpartierna men har egna idéer om hur exempelvis sjukhusnedläggningar kan undvikas.