Villadrömmen glider allt fler ur händerna – ”En ny klassfråga”

Allt färre svenskar har råd att köpa hus, och utvecklingen påverkar både samhällsstrukturen och rättvisan. I storstadsområdena är situationen särskilt svår, men utmaningen finns i hela landet, visar en ny rapport från Mäklarsamfundet.

Många svenskar drömmer om livet i villa med trädgård och grillkvällar. Men allt färre har råd att förverkliga visionen. Mäklarsamfundets färska rapport visar att en majoritet av hushållen i Sverige inte uppfyller inkomstkraven för att köpa ett genomsnittligt småhus – när man räknar in köpeskilling, kreditrestriktioner och löpande kostnader.

I över hälften av landets län bedöms matchningen mellan hushållens inkomster och huspriserna som låg eller mycket låg. Endast i ett fåtal regioner bedöms en majoritet ha råd att köpa ett genomsnittligt hus.

– Drömmen om villalivet håller på att bli en ny klassfråga, konstaterar Mäklarsamfundet i sin analys som uppmärksammas av DN.

Bostadsutbudet speglar inte efterfrågan

Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet, ser flera orsaker till att villaboendet blivit alltmer oåtkomligt. Dels har småhuspriserna ökat betydligt mer än inkomsterna över tid, dels byggs det för få villor i förhållande till efterfrågan.

LÄS ÄVEN: Lista: Här får du mest villa för pengarna

Under lång tid har det byggts upp ett underskott på utbudet av småhus, konstaterar han, vilket lett till att priserna drivits upp. Byggandet jämfört med människors bostadspreferenser uppvisar enligt Öholm närapå inverterade siffror.

Småhusägare allt äldre – låg rörlighet

En annan faktor är den låga rörligheten på marknaden. Få äldre vill lämna sina villor, vilket minskar tillgången ytterligare.

Öholm berättar att de flesta som bor i småhus idag är pensionärer med utflugna barn. Det finns inget incitament för dem att flytta till något annat, det skulle de gå ekonomiskt back på säger Mäklarsamfundets vd.

Sedan 2012 har andelen småhusägare över 70 år ökat, medan hushåll i barnafödande ålder minskat. Och trenden ser ut att hålla i sig.

Storstäderna mest oåtkomliga

Villamarknaden är mest exkluderande i landets största städer. I Göteborg har bara 8 procent av hushållen råd med en genomsnittlig villa. I Malmö ligger siffran på 9 procent, medan Stockholm, trots högst priser, har något bättre matchning på grund av högre löner – där har 11 procent av hushållen råd.

LÄS ÄVEN: SD lanserar egnahemprojekt – fler ska kunna äga sin drömvilla

I kontrast bedöms 63 procent av hushållen ha ekonomi att köpa ett hus i Västernorrlands län. Andelen ligger även ovanför 50-procentstrecket i Kalmar, Gävleborgs, Kronobergs, Värmlands, Norrbottens, Dalarnas, Blekinge och Jönköpings län.

– Vad händer med samhällskontraktet om människor med god utbildning och som jobbar och sliter inte kan uppnå den enklaste småhusdrömmen? Det tror inte jag är bra ur ett rättviseperspektiv. Det blir väldiga slitningar om villamarknaden bara blir tillgänglig för de med resurser, bedömer Oskar Öholm.

Exempel: Här har högst och lägst andel råd

Enligt rapporten varierar andelen hushåll som kan efterfråga ett genomsnittligt småhus kraftigt mellan länen:

• Västernorrlands län: 63 % har råd (inkomstkrav: 549 000 kr/år)
• Kalmar län: 58 % (568 000 kr/år)
• Stockholms stad: 11 % (1 361 000 kr/år)
• Göteborg: 8 % (1 192 000 kr/år)

Klyftan mellan regionerna illustrerar hur tillgången till småhusboende i praktiken blivit en socioekonomisk barriär.