Återstart av Barsebäck kan bli nyckeln till elförsörjningen i södra Sverige

Med elbrist motsvarande sju kärnkraftverk i södra Sverige pekas nu det nedlagda kärnkraftverket i Barsebäck ut som ett möjligt framtidshopp. Svenska kraftnät slår fast att infrastrukturen är intakt och redo – och röster höjs för att återinvestera där det redan finns förutsättningar. ”Det finns ingen tid att kasta bort”, menar Per Tryding på Sydsvenska Handelskammaren.

Barsebäck må ha varit avvecklat i två decennier, men platsen är långt ifrån passé. Svenska kraftnät konstaterar i sin nya rapport att elnätet på plats är fullt funktionellt och kan återanvändas för kärnkraftsproduktion i samma omfattning som tidigare.

Det är inte beroende av att ny nätinfrastruktur byggs ut – vilket annars kan ta över ett decennium, menar Ann Helen Ejdervik, områdesansvarig för södra Sverige på Svenska kraftnät. Det innebär betydande tidsvinster om beslut om ny reaktorproduktion fattas.

Strategiskt läge – både nationellt och regionalt

Att satsa på ny planerbar elproduktion i södra Sverige är givet rådande elbrist helt nödvändigt. Elområde SE4, som omfattar bland annat Skåne, är ett av landets mest elunderskottstyngda. Regionen är dessutom geografiskt optimal för elproduktion med sitt läge nära Malmö och goda förbindelser till det europeiska elnätet.

– SE4 behöver mer elproduktion. Framför allt planerbar elproduktion i den västra delen av regionen, säger Ejdervik.

LÄS ÄVEN: Expert: Kärnkraft enda alternativet

Per Tryding, vd för Sydsvenska Handelskammaren, ser därför Barsebäck som ett självklart alternativ när ny kärnkraft diskuteras.

– Barsebäck måste ligga högt på listan över tänkbara projekt när man återinvesterar, konstaterar han.

Elbrist motsvarande sju reaktorer

Bakgrunden är en oroande prognos från Svenska kraftnät. Under kommande vinter väntas effektunderskottet i södra Sverige uppgå till 7 700 MWh/h – motsvarande produktionen från sju kärnkraftsreaktorer.

Samtidigt blir import från grannländer ett alltmer osäkert alternativ. Analyser visar att även andra länder är beroende av import under ansträngda tider, vilket minskar möjligheten till stöd när det verkligen behövs.

Energipolitiken har de senaste åren haft starkt fokus på sol- och vindkraft, medan planerbar produktion fått stå tillbaka. Det skapar en sårbarhet – särskilt när det inte blåser och/eller solen inte lyser. Elsystemet riskerar bli ineffektivt och dyrt, enligt branschföreträdare.

– Vi kan inte förlita oss på grannländerna i den här frågan, säger Malin Johansson på IKEM, en branschorganisation för energiintensiv industri.

Ett etablerat elnät sparar tid och pengar

Barsebäcks tidigare roll i elsystemet gör en återstart ovanligt enkel i tekniska termer. Det finns redan effektfördelning och nätkapacitet på plats – något som annars skulle ta åratal att bygga upp.

LÄS ÄVEN: Riksrevisionen: Rödgröna regeringen förstörde elsystemet

– Det var en väldigt smart och balanserad placering som valdes på 1970-talet. I grunden är effektfördelningen nu densamma som då, men nu har områdena vuxit sig större och förstärkts, förklarar Per Tryding.

Politiska och ägarmässiga utmaningar

Men det finns hinder. Den kanske största utmaningen är att Barsebäcks mark och tillgångar idag ägs av det tyska bolaget Uniper – som i sin tur är statligt ägt av Tyskland, ett land som stängt sin kärnkraft.

Enligt Tryding har Uniper hittills ”varit tydliga med” att man inte vill utveckla någon kärnkraft på området. Det är dock inte uteslutet att denna inställning kan förändras. Tidningen Näringslivet som uppmärksammar Barsebäck-alternativet har sökt Uniper men de har i skrivande stund inte svarat.

LÄS ÄVEN: Efter energifiaskot – Tyskland öppnar för ny kärnkraft

Diskussionen om kärnkraftens roll förs även i Tyskland. Tryding formulerar det som att klimatförändringarna setts som det stora existentiella hotet. Men den tyska elkrisen i spåren av att kärnkraften avvecklats och inte har kunnat ersättas med rysk gas, så som det var tänkt innan Ukrainakriget bröt ut, har tvingat landets politiker att börja tänka om.

Hybridlösningar bro till framtiden

En väg framåt på kortare sikt kan vara att kombinera olika teknologier. Tryding föreslår att bygga havsbaserad vindkraft kombinerat med gaskraft som komplement när vinden inte blåser.

Han ser som en tänkbar lösning en hybridmodell där en gasturbin tar över och levererar el när det är stiltje och vindturbinen inte snurrar. Samma ägare kan då driva en lösning som snabbt kan realiseras – samtidigt som man planerar för en mer långsiktig kärnkraftssatsning.

Tiden rinner ut

Elbristen i södra Sverige är mer än ett framtidshot – situationen är akut redan nu. Företag har redan tvingats avstå från investeringar i regionen på grund av osäker elförsörjning. Därför krävs konkreta åtgärder nu, menar Tryding.

– Det finns ingen tid för att kasta bort lösningar av principskäl… Vi kan ju inte vänta 15–20 år på att vi ska kunna investera i fabriker igen. Allt borde vara uppe för diskussion.

LÄS ÄVEN: Expert: Nedläggningen av kärnkraft har kostat hundratals miljarder

Barsebäck har alla tekniska förutsättningar för en ny kärnkraftsreaktor – och behovet är skriande. Med ett intakt elnät, strategiskt läge och ökande politisk acceptans finns goda argument för att återstarta anläggningen. Men tiden är knapp. Den strukturella effektbristen i södra Sverige kräver snabbare beslut – och lösningar som kombinerar kortsiktig nytta med långsiktig hållbarhet. Det budskapet skickar förståsigpåarna vidare till politikerna.