Kritik mot Svenska kraftnät: ”Riskerna för systemkollaps ökar”

Svenska kraftnäts nya system för att hantera elbalansen möts nu av hård kritik. Enligt nationalekonomen och docenten Mats Nilsson riskerar förändringarna att leda till ett mer instabilt och dyrt elsystem. I en debattartikel varnar han för att de reformer som införts ”utan att genomföra tillräckliga konsekvensanalyser” har lett till ett ”alltmer dysfunktionellt marknadssystem”.

Sedan den 4 mars 2025 tillämpar Svenska kraftnät en ny balansmodell kallad mFRR energiaktiveringsmarknaden. Systemet är automatiserat och syftar till att harmonisera elbalansen med EU:s regelverk. Men enligt Nilsson har det i praktiken inneburit stora ekonomiska risker för producenter – även för dem som levererar mer el än planerat.

LÄS ÄVEN: Sverige kan få problem att hålla lamporna tända – redan om tre år

Ett exempel han lyfter är vindkraftskooperativet Nyvallsåsen, som efter en blåsig dag i mars fick en balanskostnad på över 500 000 kronor trots överskottsproduktion. Efter det har verken stått stilla, skriver Mats Nilsson i tidningen Affärsvärlden.

Nilsson konstaterar att reformen ”utformades med ett spotmarknadsperspektiv snarare än med hänsyn till vad som krävs för att hålla ett elnät i realtid balans”, vilket lett till ”chockfakturor, produktionsstopp och växande osäkerhet”.

Systemskifte utan teknisk förankring

Enligt Nilsson är det nya kravet på kvartalsvis balans inom varje elområde ett systemskifte som inte tar hänsyn till elnätets fysiska verklighet. ”Vi är inte redo att balansera på elområdesnivå”, skriver han, och pekar på att elnätet traditionellt byggts för nationell balans – inte regional.

Dessutom begränsar det flödesbaserade systemet, som infördes i oktober 2024, möjligheten att föra el mellan områden. Det försvårar aktörernas möjligheter att i tid korrigera obalanser genom handel, vilket ytterligare ökar risken för höga kostnader.

Kritiserar styrningen – vill dela upp Svenska kraftnät

Nilsson riktar även kritik mot själva organisationsformen. Han menar att den kombination av roller som Svenska kraftnät har – myndighet, nätägare och systemansvarig – kan ha bidragit till bristande dialog med branschen. ”Ett affärsverk som kombinerar myndighetsuppgifter, nätförvaltning och systemdrift [är] inte rätt organisationsform för ett modernt elsystem”, skriver han.

Som förebild nämner han Storbritannien, där man skapat en mer fristående systemoperatör.

Han avslutar med att varna: ”Reformer som genomförs utan ordentliga konsekvensanalyser kan i värsta fall få dramatiska konsekvenser. Det är detta som har hänt nu. Inte för att varningar saknades, utan för att ett affärsverk inte klarade av att lyssna.”

LÄS ÄVEN: Svenska kraftnät tillbakavisar oro för höjda priser med dansk förbindelse