Larmrapport: Sverige riskerar elkris – importbehovet kan explodera

Trots minskad fart i den gröna industriomställningen pekar en ny rapport på växande elproblem i Sverige. Elöverskottet kan snabbt förbytas i ett allvarligt importberoende – där Sverige i ökande grad vältrar över ansvaret för sin elförsörjning på andra länder. Samtidigt har fungerande kärnkraft lagts ned, medan sol- och vindkraft visat sig otillräckliga för att möta framtidens behov.

En färsk rapport från Ellevio/Sweco visar att Sveriges elbehov fortfarande väntas fördubblas fram till 2045 – trots att flera industriprojekt bromsats in. Den verkliga utmaningen är den akuta bristen på tillgänglig effekt när elbehovet är som störst.

Prognosen pekar på att topplasten – det vill säga det högsta samtidiga elbehovet – kan på sikt öka från dagens 25 gigawatt till hela 41 gigawatt. Samtidigt minskar Sveriges förmåga att klara denna belastning med inhemsk elproduktion. Effektbalansen riskerar att bli negativ två tredjedelar av årets timmar redan om tio år.

Elimport ersätter elöverskott

Det svenska produktionsöverskottet som tidigare möjliggjort export ser enligt rapporten ut att snabbt försvinna. Redan nästa år väntas effektbalansen försämras kraftigt, vilket innebär att Sverige blir mer beroende av import för att klara den dagliga elförsörjningen.

Till år 2035 beräknas Sverige behöva importera el under mer än hälften av årets timmar – en dramatisk ökning från dagens nivåer. Områden som Norrbotten, tidigare självförsörjande tack vare vattenkraft, riskerar underskott större delen av året.

Osäker energipolitik bakom problemen

Bakgrunden till utvecklingen är sammansatt: politiska beslut har lett till nedläggning av fullt fungerande kärnkraft, medan satsningar på sol- och vindkraft inte klarar att leverera stabil effekt året runt. Trots förväntad utbyggnad av både landbaserad vindkraft och solcellsparker konstaterar rapporten att dessa energislag inte räcker till när behovet är som störst.

LÄS ÄVEN: Larmet: Elbrist motsvarande tio kärnkraftverk i Sverige

Rapporten räknar visserligen med nya kärnkraftsreaktorer, men pekar samtidigt på osäkerheter kring tidplan och genomförande. Att ersätta vad som lagts ned tar tid och det är en lång period av politiskt orsakad overksamhet på kärnkraftsområdet som ska hämtas upp.

Regionala skillnader och rop på åtgärder

Stockholm och Västra Götaland kommer vara särskilt beroende av elimport, med behov av omfattande investeringar i både lokal elproduktion och batterilagring, om sådan alls visar sig möjlig. Diskussioner om att bygga nya gasturbiner för att stötta elsystemet har lyfts – men dessa väntas tidigast vara på plats om tio år.

Samtidigt råder osäkerhet i hela energisektorn. Bristen på långsiktiga och tydliga politiska beslut skapar enligt Ellevios vd Johan Lindehag ett tillstånd av ”paralysering”.

Historisk utmaning

Sverige står enligt rapporten inför en historisk utmaning: att gå från elöverskott till strukturellt importberoende på bara ett decennium. Det som tidigare varit en styrkeposition riskerar nu att bli en energisäkerhetskris – där andra länders elproduktion blir avgörande för Sveriges funktion som industrination.

LÄS ÄVEN: Elbristen har kostat tusentals jobb

En principiell fråga är också implicerad i rapporten: Hur rimligt är det att Sverige vältrar över stora delar av sin elförsörjning på omvärlden, och hur skulle det bli om fler eller alla länder förde en svensk energipolitik?