Mustafa och Ali har varit många år i Sverige – kan ingen svenska och har aldrig jobbat

Färsk statistik från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten fortfarande är hög i Sverige. Den är emellertid inte jämnt fördelad. Fortfarande sticker utomvästliga migranter ut som den grupp som mer än några andra drar upp siffran.

Ett exempel är Eskilstuna med en arbetslöshet på 10–11 procent. Det är den generella siffran. Bland utomeuropeiska migranter är andelen bidragsberoende väsentligt högre. Dessutom är en mycket stor andel av dessa långtidsarbetslösa som gått på bidrag i många år.

Kommunala satsningar når inte målgruppen

För att råda bot på arbetslösheten i Eskilstuna har kommunen för skattepengar dragit igång bygget av ett stort lagerkomplex. Här skapas nya arbetstillfällen, men för att komma ifråga för jobben måste man kunna åtminstone hjälplig svenska.

Det kravet uppfyller sällan de utomeuropeiska långtidsarbetslösa – trots att de, som arbetslöshetskategorin signalerar, har varit i Sverige i många år. En av dem är Mustafa från Syrien som varit här i åtta år utan att arbeta och utan att lära sig svenska.

Språkbrist, passivitet och ansvarsförskjutning

Mustafa vill köra buss, truck eller lastbil. Men han har fått nej. Orsaken är att han inte brytt sig om att lära sig svenska under sin långa tid i Sverige. Han har trots sin uppgivna vilja att arbeta inte ansträngt sig för att göra sig anställningsbar, exempelvis genom språkinlärning.

LÄS ÄVEN: Arbetslösa för fina för städjobb – ”Söker bara för att behålla bidrag”

Satsningen på lagerkomplexet har därmed i stor utsträckning kommit på skam. Politikerna tycks inte ha förutsett den uppenbara missmatchningen mellan arbetstillfällena och den arbetslösa målgruppen. Arbetsförmedlingen står nu inför uppgiften att försöka hitta folk som överhuvudtaget är kvalificerade.

Systembrister och bidragsberoende

Arbetsförmedlingens lokala rekryteringschef konstaterar att ”utbildning är en bristvara” bland de arbetssökande. Över hälften av de utrikes födda som är inskrivna som jobbsökande är långtidsarbetslösa, och många har varit det i flera år.

Av totalt 5 800 arbetslösa i Eskilstuna är 3 400 – alltså 60 procent – utrikes födda. En majoritet av dem har levt på bidrag under mycket lång tid. Många har inte någon utbildning över huvud taget och är dessutom analfabeter. Deras deltagande i SFI har ofta inte lett till några faktiska kunskaper.

”Enkla jobb” kräver mer än man tror

Myndigheten påpekar att även så kallade enkla jobb ställer krav: man måste kunna läsa och förstå instruktioner, och ofta också kunna enkel matematik. Även här uppstår ofta hinder.

Att bo i segregerade områden där nästan ingen svenska talas gör det ännu svårare att lära sig språket. Mustafa berättar att han pratar enbart arabiska i vardagen. Han har aldrig haft en svensk vän och skyller bristen på språkkunskaper på samhället.

Långvarig passivitet och uppgivenhet

För att klassas som långtidsarbetslös krävs att man varit utan arbete i minst ett år. Många i den här gruppen har varit det i över ett decennium. Enligt Arbetsförmedlingen har många tappat både hopp och motivation. Istället för att motivera med krav har samhällets roll blivit att ”peppa”.

LÄS ÄVEN: Migranters arbetslöshet förödande för ekonomin: “Sverige slits sönder”

Många har deltagit i otaliga insatser utan resultat. En av dem är Ali, som bott i Sverige i 16 år, hoppat av sju praktikplatser och flera SFI-kurser. Trots stöd från jobbcoacher står han fortfarande utan arbete – och utan språkkunskaper.

Brister i vilja snarare än förmåga

Ali säger att det är för svårt att lära sig svenska, men erkänner också att han inte haft något intresse av att göra det. Precis som Mustafa hänvisar han till oro för situationen i hemlandet som skäl till att han inte lyckats komma in på arbetsmarknaden.

Eskilstuna har flera etniskt segregerade områden där arbetslösheten är bland de högsta i landet. I dessa miljöer har Ali, liksom många andra, aldrig haft anledning eller möjlighet att utveckla språket – något som förblivit ett centralt hinder för arbete.

LÄS ÄVEN: SFI-lärare: Nästan ingen lågutbildad invandrare lär sig svenska