800 bombdåd senare – svenskar söker skydd på Åland

Allt fler svenskar lämnar ett Sverige präglat av gängkriminalitet, bombdåd och förlorad trygghet. På Åland möts de av ett samhälle där social kontroll, småskalighet och kulturell igenkänning ännu består. Samnytt har intervjuat två åländska politiker – utbildningsminister Annika Hambrudd och lokalpolitikern Stellan Egeland – om varför flyttströmmen växer, och vad det säger om Sverige.

Annika Hambrudd är utbildningsminister i Ålands landskapsregering sedan 2019 och representerar partiet Åländsk Center. Hon har bakgrund som lärare och skolledare och är väl insatt i frågor om utbildning, integration och samhällsutveckling.

Hon konstaterar att bilden av Sverige, som når Åland genom nyheter och rapporter, domineras av kriminella nätverk och våldsdåd.

– Det man ser från Sverige i nyheterna handlar ju om kriminella nätverk som gör upp med varandra. Där kanske Åland är för litet för att vara intressant, säger hon till Samnytt.

LÄS ÄVEN: Från bombdåd till skolfrid – svenska barnfamiljer flyr till Åland

På frågan vad Åland gör rätt som Sverige misslyckats med, lyfter hon fram småskaligheten, det lokala polisväsendet och ett tätt samarbete med Finlands säkerhetspolis.

– Vi är välkomnande, men kan inte vara naiva. Vi måste ha vårt eget säkerhetstänk.

Det är väl inte så konstigt, tänker jag, om man bor med sin familj och har mindre barn – och det sker sprängdåd och skjutningar – att man då börjar fundera på om det är här vi ska stanna kvar och bo – vad finns det för alternativ?

Annika Hambrudd, utbildningsminister i Ålands landskapsregering

I Samnytts tidigare rapportering har just detta lyfts som en avgörande skillnad – där Sverige under flera decennier dragits med ett växande underskott på social kontroll, samtidigt som resurserna till polis och rättsväsende minskat i relation till befolkningstillväxten.

Hambrudd ser ingen akut migrantvåg, men betonar att utvecklingen följs noga:

– Det har inte förts några sådana diskussioner i regeringen, men vi är redo med lagstiftning om det skulle behövas.

Hon återkommer till vikten av tidigt förebyggande arbete – särskilt i skolan:

– Det handlar om vad man bör göra och hur man kan förebygga, så att samhället blir tryggt igen och tilliten stärks.

Vi kommer in på hennes uttalande i SVT om att det inte sker så många sprängdåd på Åland, jämfört med Sverige.

LÄS ÄVEN: Åland fristad för svenskar – Ministerns förklaring: “Vi har inga sprängdåd och sånt”

– Det är väl inte så konstigt, tänker jag, om man bor med sin familj och har mindre barn – och det sker sprängdåd och skjutningar – att man då börjar fundera på om det är här vi ska stanna kvar och bo – vad finns det för alternativ?

Hon avslutar med att säga att Sverige är Sverige och att hon inte tänker lägga sig i den svenska politiken.

”Det är helt bedrövligt – jag såg det komma redan som tonåring”

Stellan Egeland är hantverkare, motorcykelbyggare, företagare och politiskt engagerad inom partiet Obunden samling på Åland, där han är lagtingsgruppledare och medlem i Självstyrelsepolitiska nämnden.

Det åländska partiet Obunden Samling betonar vikten av att värna Ålands särart i en tid av politisk oro och förändring i omvärlden. Partiet menar att den ökade inflyttningen till Åland till stor del beror på människors längtan efter trygghet och frihet – något man anser att landskapet fortfarande kan erbjuda.

Obunden Samling lyfter också fram sin lojalitet gentemot de åländska skattebetalarna och ser individuell frihet och personligt ansvar som grunden för ett starkt samhälle. I kontrast till vad man beskriver som en tilltagande politisk styrning i övriga världen, förespråkar partiet en frihetlig och självständig samhällsmodell.

Det här kommer ju gå åt helvete.

Stellan Egeland om Sverige innan flytten till Åland 2013

Egeland flyttade till Åland från Haninge 2013 efter att ha förlorat tilltron till Sveriges utveckling. Idag har han ett starkt förtroende för det åländska samhället, där han både bor och verkar politiskt. När Samnytt pratar med honom säger han:

– Till att börja med så är det helt bedrövligt att det ska behöva vara så. Jag är 52 år gammal nu och såg redan i 13–14-årsåldern vart det var på väg i Sverige. Det här kommer ju gå åt helvete.

Han syftar på det han redan som ung såg växa fram: segregation, växande otrygghet och framväxten av utanförskapsområden. Egeland växte upp i Vendelsö, Haninge, och såg hur kriminaliteten flyttade allt närmare. Redan innan de stora våldsutbrotten och de upptrappade bombdåden som senare dominerat nyhetsflödet – beslutade han att lämna Sverige.

LÄS ÄVEN: Kvinna och litet barn svårt skadade efter misstänkt bombdåd mot radhus

– De problem man ser idag har ju funnits länge, de har bara eskalerat. Det kom bara mer och mer – och vi flyttade omkring 2013, så det var ju innan skiten träffade fläkten ordentligt. Men för mig så räckte det redan då. Han går vidare:

– Det var inte så många människor vid den tiden som såg det jag såg. Eller ville erkänna det, eller ens vågade prata om det. Den sociala utfrysningen blev ju rätt markant för dem som tidigt påtalade problemen.

I flera artiklar har Samnytt belyst denna tystnadskultur i Sverige – där oro för framtiden ofta stämplas som ”alarmism” eller extremism, och människor med avvikande åsikter riskerar att uteslutas från gemenskaper, arbetsplatser eller debattutrymmen.

Han fortsätter och beskriver hur den svenska nyhetsrapporteringen blivit allt mer verklighetsfrånvänd och bedrövlig – och hur han, även genom sociala medier, till slut inte längre kände någon samhörighet med människor som enligt honom ”bara tycker och känner, utan att tänka efter”.

Som hantverkare upplevde Egeland dock ett större svängrum:

– Den maskulina miljön beskrivs ju ofta som roten till allt ont. Man lyfter ju aldrig upp något positivt med den maskulina miljön. Jag tror att den, till exempel hantverkarmiljön, oftare handlar om pragmatism och konsekvenstänk. Man kan inte kosta på sig att sitta och känna en massa saker. Visst kan man känna, men känslorna får ju inte styra dina handlingar och beslut allt för mycket.

En kulturkrock som förklarar våldet

Egeland är tydlig: Det som skett i Sverige är inte en slump, utan en följd av en politik som ignorerat kulturens betydelse.

– Det handlar om kultur, ett annat våldskapital, en annan syn på människovärde.

Han pekar på kontrasten mellan den nordiska empatiska samhällsmodellen och den klanmentalitet som präglar vissa invandrargrupper från Mellanöstern och Afrika:

– Här i Norden och i västvärlden har vi ett större empatiskt tänkande. I klansamhällen är det klanen som räknas – inte individen.

Egelands analys ligger i linje med flera granskningar från Samnytt som visat hur svensk lagstiftning och välfärd krockat med importerade normsystem, där lojaliteten ofta ligger hos klanen eller religiösa auktoriteter snarare än samhällets institutioner.

Jag är ju av den fasta övertygelsen att det är mångkulturen som ligger bakom det som Sverige har drabbats av.

Stellan Egeland, lagtingsgruppledare Obunden samling, Åland

Att Sverige haft minst 849 bombdåd sedan 2018, något Samnytt rapporterat löpande om, ser han som en naturlig konsekvens av denna kulturkrock – snarare än ett tillfälligt kriminellt uppsving.

– Jag är ju av den fasta övertygelsen att det är mångkulturen som ligger bakom det som Sverige har drabbats av.

När du säger mångkulturen, är det massmigrationen du menar då?

– Ja, absolut. Det är ju inte svårare än så. Om du flyttar en massa människor från ett område där det är mycket bråk, till ett annat område, då följer ju bråket med. Han fortsätter:

– När jag flyttade hit så var det som att flytta tillbaka i tiden, på ett positivt sätt. Och det är fortfarande så otroligt mycket bättre än Sverige. Jag har svårt att komma på något som skulle få mig att flytta tillbaka till Sverige. Jag känner idag mycket mer samhörighet med det Åländska samhället, än vad jag gör med det svenska.

Flykten från Sverige – och tankegodset som hänger kvar

Om de svenskar som nu flyttar till Åland säger Egeland:

– De jag pratar med har gjort det av samma skäl som jag – otryggheten och kriminaliteten. Men vissa har tagit med sig exakt samma sätt att tänka som förstörde Sverige.

LÄS ÄVEN: Många svenskar vill fly gängkriminalitetens Sverige

Han syftar på personer som, trots flytten, fortfarande förespråkar ökad invandring och identitetspolitik:

– Det finns svenskar som flyttat hit, som har tagit med sig precis samma tankegods från Sverige, alltså det man kan kalla för vänsteråsikter, som står här och gapar om att vi måste ta emot fler flyktingar. De vill ha mer av allt det som förstört landet de flyttat från. Det är fullkomligt obegripligt för mig. Han utvecklar:

– Det är inte en majoritet, men de finns ändå. Jag stöter på dem ibland. De har ju oftast också flyttat från Sverige på grund av otryggheten, men de kan fortfarande inte koppla ihop varför de var tvungna att dra. De fortsätter att prata om att ta ansvar och få hit mer flyktinginvandring.

Som politiker på Åland, har ni haft en diskussion om vad som kan hända om Sverige tappar kontrollen fullständigt över vissa områden?

– Det finns inget skydd, men självklart har jag funderat i de banorna. Men det förs ingen politisk debatt kring detta, hur man skulle skydda sig ifall det skulle hända. Det är samtidigt inte omöjligt att tänka sig att det skulle kunna ske.

Han avslutar med att berätta att man på Åland har personval och att det därmed blir en mer välfungerande demokrati, i motsats till Sverige där politikerna måste underkasta sig och göra karriär inom partierna.

Gillade du den här artikeln?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att tidningen ska överleva bli då prenumerant!

• Klicka för att se prenumerationserbjudanden.
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350 
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det här

LÄS ÄVEN: Från bombdåd till skolfrid – svenska barnfamiljer flyr till Åland