Brister i svenska språket håller tusentals utanför arbetsmarknaden – även svenskfödda

En tredjedel av Sveriges utrikesfödda har så svaga kunskaper i svenska att de inte anses anställningsbara, vilket gör dem beroende av bidrag. Samtidigt visar statistik att majoriteten av grundskoleeleverna som läser svenska som andraspråk är födda i Sverige – ett tecken på att även andra generationens invandrare riskerar att halka efter språkligt. Mycket pekar på att segregation och uppväxt i isolerade bostadsområden där svenska sällan används kan vara en bidragande orsak.

Enligt en OECD-rapport från 2023 (PIAAC) saknar var tredje utrikesfödd vuxen i Sverige tillräckliga läsfärdigheter för att kunna ta del av information och fungera på arbetsmarknaden. Detta innebär att hundratusentals personer står utanför arbetslivet och är beroende av ekonomiskt stöd från samhället.

Fler svenskfödda i svenska som andraspråk

Bland svenskfödda är motsvarande andel som inte klarar detta fyra procent. Samtidigt visar annan statistik att etniska svenskar utgör en minoritet i den underpresterande svenskfödda gruppen. En majoritet bland svenskfödda med otillräckliga språkkunskaper i svenska är i stället barn till migranter.

LÄS ÄVEN: C-förslag: Slopa krav på svenska språket för arbete

Skolverkets siffror berättar att svenska som andraspråk (SVA) inte längre främst är ett ämne för nyanlända. Utvecklingen går åt fel håll med allt fler födda i Sverige som inte har tillräckliga kunskaper i svenska för att klara sig i samhället. År 2019–2020 var 40 procent av SVA-eleverna födda i Sverige. Fem år senare, läsåret 2024–2025, har andelen ökat till 53 procent.

Segregation bidrar till språkliga utanförskap

Ett sannolikt skäl till att många barn födda i Sverige ändå hamnar i SVA-undervisning är den ökande boendesegregationen. I så kallade utsatta områden, där en majoritet av invånarna har utländsk bakgrund, är det vanligt att vardagen klaras utan kunskaper i svenska språket.

LÄS ÄVEN: Andersson: Flytta invandrare till områden med svenskar

Barn som växer upp i dessa miljöer får därför inte samma språkliga förutsättningar som andra, trots att de är födda i landet. Rädda Barnen, som uppmärksammat utvecklingen har emellertid en annan teori.

Rädda Barnen har annan hypotes

Man tror inte alls att antalet svenskfödda elever med undermåliga kunskaper i svenska språket ökar. I stället spekulerar man i att skolorna felaktigt börjat placera elever med invandrarbakgrund i SVA trots att de talar felfri svenska.

Varför skolorna skulle göra på det sättet förklaras inte, men Rädd Barnen konstaterar att när det sker så cementeras på ett diskriminerande sätet en negativ utveckling hos de här eleverna som bidrar till att de inte når sin fulla språkliga potential.

Ökningen i siffror:

Utvecklingen har varit tydlig under de senaste fem åren:

• 2019/20: 137 314 elever i SVA – 40 % inrikes födda
• 2020/21: 143 275 elever – 42 % inrikes födda
• 2021/22: 143 789 elever – 44 % inrikes födda
• 2022/23: 150 452 elever – 46 % inrikes födda
• 2023/24: 153 105 elever – 49 % inrikes födda
• 2024/25: 156 302 elever – 53 % inrikes födda

Utvecklingen tyder på att problemen med språkutveckling i vissa grupper inte minskar, trots att barnen geografiskt är födda och uppvuxna i Sverige.