Byta juridiskt kön ska kunna göras vid digitalt vårdbesök

I fjol klubbade riksdagen igenom en ny kontroversiell och omstridd könstillhörighetslag där åldersgränsen för den som vill byta juridiskt kön i folkbokföringen sänktes från 18 till 16 år. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska det räcka med att digitalt vårdbesök för att göra ändringen.

Enligt den nya lagen ska det inte längre krävas en könsdysforidiagnos för att byta juridiskt kön i folkbokföringen förutsatt att man har vårdnadshavares godkännande. Lagen börjar gälla den 1 juli och nu är också Socialstyrelsens riktlinjer klara.

Myndighetens vägledning stipulerar att ett enda vårdbesök, dessutom digitalt, ska kunna räcka för att få intyget som krävs för bytet.

Socialstyrelsen har också beslutat att fyra yrkeskategorier ska kunna utfärda intyg: läkare, psykologer, psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer. Ansökningarna kommer sedan att handläggas av myndigheten.

LÄS ÄVEN: I dag avgörs könsbyteslagen: “Antingen föds man som flicka eller pojke”

Enligt Pär Ödman, chefsjurist på Socialstyrelsen, är det dessa fyra yrkesgrupper man bedömer bäst motsvarar intentionen med lagen och som samtidigt har den kompetens som behövs för att kunna utfärda intyg.

– Lagstiftningen utgår i stor utsträckning från individens eget självbestämmande och där processen också ska vara enkel, säger Ödman till statsradion.

Ett kunskapsstöd för hälso- och sjukvården och de yrkesgrupper som ska utfärda intyget har tagits fram.

– Hälso- och sjukvården ska göra en bedömning av om personen uppfyller två krav som finns i den nya lagen. Det ena handlar om att en ändring av det juridiska könet skulle stämma bättre överens med personens könsidentitet. Det andra handlar om att det går att anta att personer kommer leva i den här könsidentiteten under överskådlig tid. För de yrkeskategorier som nu berörs kan kunskapsstödet ge information och vägledning i arbetet, säger Pär Ödman.

SD ville stoppa

Inför omröstningen i riksdagen var det bara Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som sade nej. Partierna hade dessutom folket på sin sida – enligt en mätning 2024 ansåg 59 procent av svenska folket att förslaget är mycket eller ganska dåligt, och bara 22 procent ansåg att förslaget är bra.

I ytterligare en mätning var andelen negativa 60 procent och positiva 20 procent. Tidöpartiernas väljare var klart mer kritiska.

Senast i januari i år föreslog Sverigedemokraterna att lagen ska rivas upp.

LÄS ÄVEN: Stort folkligt motstånd mot könstillhörighetslagen