Ilska efter koranläsning i kyrkan på långfredagen

Under ett evenemang i Kampen kyrka i Oslo på långfredagen lästes det ur Koranen – något som har väckt kraftiga reaktioner i det norska folkdjupet.

En av dem som i den offentliga debatten ger röst åt den folkliga kritiken, och går så långt som att kalla händelsen för ”en skam”, är stortingsledamoten Erlend Wiborg (Fremskrittspartiet):

”Koranen hör inte hemma i kyrkan! Det är en skam att Kampen kyrka läste ur Koranen på långfredagen under påsken, den viktigaste kristna högtiden”, skriver Wiborg på Facebook.

Han understryker att även om koranläsningen inte ägde rum under en formell gudstjänst, utan vid ett senare arrangemang kallat Klagosång för Palestina, förändrar det inte hans syn på saken:

”Påskens kristna kärna måste respekteras! Den norska kyrkan framstår mer och mer som ett vänsterradikalt politiskt parti”, skriver han.

Wiborg utvecklar sin kritik i en kommentar till Dagbladet:

– Den norska kyrkan uppträder aktivistiskt. Präster borde gå med i ett vänsterparti om de vill ägna sig åt aktivism

”Respektlöst att dra in andra religioner”

Wiborg var själv inte närvarande under arrangemanget, men hänvisar till att många har reagerat negativt:

– Jag tror det provocerar många.

På frågan varför det skulle vara problematiskt att läsa ur Koranen, när kyrkan ibland hämtar inspiration från andra texter än Bibeln, svarar Wiborg:

– Långfredagen handlar om Jesu lidande. Det är inte en dag för att vanhelga kyrkan med andra religioner. Den dagen bör påsken stå i fokus. Jag tycker det är respektlöst att dra in andra religioner i kyrkan på långfredagen.

Enligt evenemangsbeskrivningen var Klagosång för Palestina en ”livsåskådningsöppen samling” där man samlades i sorg och gav utrymme för klagan, orättvisor och nöd. Under kvällen lästes både ur Bibeln och Koranen, framfördes dikter och spelades musik.

Sognepräst Marit Skjeggestad i Kampen kyrka har enligt Dagbladet informerats om kritiken, men kunde då inte kommentera händelsen.

Splittrade politiska reaktioner

Flera andra politiker har kommenterat händelsen. Eivor Evinrud (Arbeiderpartiet) är kritisk:

”Att läsa högt ur Koranen i kyrkan på långfredagen är minst sagt speciellt, särskilt när samma församling på skärtorsdagen förkunnade att ’Jesus är från det gamla Palestina’ istället för att använda ’Judea’”, skriver hon.

Även Unge Høyres ledare Ola Svenneby ansluter sig till kritiken:

”Personligen tycker jag också att det är främmande när kyrkorummet används för att främja religiösa texter som inte är kristna, särskilt på långfredagen” skriver han.

Samtidigt finns andra röster inom Arbeiderpartiet. Statssekreteraren Sissel Kruse-Larsen uttrycker en mer positiv syn:

”Det enda jag kan tänka om att läsa ur Koranen i kyrkan är att det är fint och säkert välment på alla sätt. Då tycker jag vi ska tolka det så också. Glad påsk!”, skriver hon.

En gest av solidaritet – eller politisering?

Hamza Issa, som läste den muslimska bönen under arrangemanget, ser det som en solidaritetshandling:

– För mig var det en demonstration av enhet och solidaritet med alla trosriktningar och med folket i Palestina, säger han till NRK.

Svenneby håller dock fast vid sin kritik och kallar koranläsningen för ett exempel på missriktad tolerans som kan bidra till exkludering:

– Intentionen är kanske god, men jag tror att det får motsatt effekt under påsken. Det kan uppfattas som främmande för många som använder kyrkan som sitt livsåskådningshus. Jag tycker att detta är felriktad tolerans, säger han.

Kyrkans svar: ”Inte politik, utan solidaritet”

Sognepräst Marit Skjeggestad svarar på kritiken och påpekar att Ola Svenneby inte var närvarande och därmed missar sammanhanget:

– Att läsa ur Koranen under en gudstjänst, det har vi aldrig gjort. Vi använder ofta dikt, poesi, musik och flera språk för att uttrycka bön och gemenskap, säger Skjeggestad till NRK.

Hon framhåller att syftet var att visa hjärta och medmänsklighet, inte att driva politik:

– Det här handlar om att ha hjärtat med sig i det som händer i världen idag. Ibland är det antisemitism, ibland Palestina.

Även Oslos biskop Sunniva Gylver försvarar arrangemanget. I e-post till NRK förklarar hon att läsningen från Koranen bör förstås som en poetisk handling i sympati med de lidande:

”Inom ramen av ett sådant arrangemang tänker jag att läsning från Koranen, i varje fall för den som inte är troende muslim, är att förstå som en poetisk text, i sympati med de som lider”, skriver hon.

Gylver påminner också om att Kampen kyrka tidigare på dagen höll en traditionell passionsgudstjänst.

Fotnot:
Den del av Palestina som nu står i fokus styrs av Hamas, en islamistisk milis som av EU, USA och flera andra länder är klassad som terroristorganisation. Hamas bedriver en diktatorisk och antisemitisk regim i Gaza. Israel för sedan den 7 oktober 2023 ett försvarskrig mot Hamas efter att gruppen då genomförde en massaker där cirka 1 200 unga civila israeler mördades – många av kvinnorna efter att först ha blivit våldtagna – och hundratals andra kidnappades till Gaza. Mot denna bakgrund ifrågasätter många om inte kyrkans och andra aktörers solidaritet snarare borde riktas mot de israeliska judarna.