Tidigare ÖB: 300 miljarder räcker inte – Sverige måste rusta mer

Sverige behöver rusta snabbare och mer än i dag. Det menar förre överbefälhavaren Johan Hederstedt och ställer sig därmed bakom USA:s president Donald Trump som kritiserat de europeiska Natoländerna att inte ta sin del av det militära ansvaret.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats dramatiskt de senaste åren, enligt Johan Hederstedt, tidigare överbefälhavare för Försvarsmakten. I en intervju med SVT understryker han att även om de senaste satsningarna på det svenska försvaret är positiva, så är de långt ifrån tillräckliga.

– Att man nu tillför 300 miljarder till försvaret är bra, men det kommer inte att räcka. Nato kommer att kräva ännu mer, säger han.

Trump skapar osäkerhet – men har rätt om upprustningen

Hederstedt ser med oro på att osäkerheten i Europa växer, inte bara på grund av Rysslands krig mot Ukraina, utan också på grund av den politiska utvecklingen i USA.

– Osäkerheten har ökat med Donald Trump i Vita huset, säger han.

Samtidigt ställer han sig bakom den tidigare presidentens krav på att de europeiska länderna måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Europa måste rusta upp ytterligare. Trump har nämnt att försvarsutgifterna bör ligga på 3,5 procent av BNP medan Sveriges målsättning idag ligger runt 2 procent. Det räcker inte, anser Hederstedt.

Ryssland kan återuppta kriget – snabbt

Enligt Hederstedt har Ryssland förmåga att återuppbygga sin militära kapacitet snabbt efter en eventuell vapenvila i Ukraina. Inom sex månader kan landet ha möjlighet att inleda ett nytt krig, exempelvis mot Georgien, varnar han.

LÄS ÄVEN: Morgan Johanssons Nato-vånda: Tvingas hantera Trump efter snabb svängning

Den tidigare överbefälhavaren ser ett behov av att stärka såväl det militära, som det civila och psykologiska försvaret. Och vi kan inte vänta, slår han fast – ”det gäller att rappa på”. Besluten och det finansiella stödet behöver komma nu, säger han.

Varnar för desinformation inför valet

Inför det kommande valet varnar Hederstedt också för en ökad risk för desinformation, cyberattacker och påverkanskampanjer – särskilt från Ryssland.

– Det kan vara otroligt allvarligt när de inte bara kan påverka valsystemet utan även människorna när det gäller vad man ska rösta på, säger han.

Demokratiskt deltagande eller utländsk påverkan?

Frågan om utländsk påverkan i svenska valrörelser är känslig, och inte svartvit. I en öppen demokrati är det en självklarhet att försöka påverka väljarna. Det gäller inte bara svenska partier och organisationer, utan även internationella aktörer, intressegrupper och medier.

Att dra en tydlig gräns för vem som ”får” påverka debatten är svårt – och risken finns att legitima röster stämplas som utländska hot utan saklig grund. I vissa fall har anklagelser om rysk påverkan använts slentrianmässigt som ett sätt att undvika att ta debatten i sak, menar kritiker.

Det är också välkänt att svenska aktörer inte är främmande för att själva försöka påverka den politiska utvecklingen i andra länder – exempelvis genom bistånd, opinionsbildning eller diplomatiskt tryck.

Enighet i Europa – men det kostar

Samtidigt ser Hederstedt en positiv utveckling i Europa. Det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU och Nato har stärkts under pressen från både Ryssland och USA:s förändrade utrikespolitik.

– Europa måste vara enigt och jag ser flera tecken som tyder på det, inte minst den brittiska premiärminister som tar initiativ. EU är starka genom att de satsar enormt mycket pengar på att rusta upp Europas länder vilket är positivt, säger han.