Därför kan Trumps chock-tullar vara nödvändiga

I denna nyhetskrönika diskuterar Samnytts Mattias Albinsson Donald Trumps tullar, och vad han försöker uppnå med dem.

Det har gått en dryg vecka sedan USA:s president Donald Trump tillkännagav införandet av ”ömsesidiga tullar”. Några av de mer omdiskuterade; 20 procent tullar mot EU, 34 mot Kina och 46 mot Vietnam.

LÄS ÄVEN: Så blir Trumps tullar

Under onsdagen den här veckan meddelade den amerikanske presidenten en 90-dagars ”paus” av införandet av tullarna för alla länder utom Kina. Kina åläggs istället tullar på hela 125 procent. Övriga länder tio procent.

Det kommer nya besked hela tiden.

Handelsunderskott – inte tullar

Anledningen till tullarna är, om man ska tro Trump, att de utpekade länderna själva har tullar eller andra handelshinder gentemot USA. Bland annat påstod den amerikanske presidenten vid en pressträff att EU har 39 procent tullar mot USA.

– Man tänker på den Europeiska unionen som väldigt vänligt sinnad, men de blåser oss. Det är så tragiskt att se. Det är patetiskt! sade han.

Ett påstående som olika medier var snabba med att faktagranska och stämpla som falskt. Enligt EU-kommissionen har EU genomsnittliga tullar på endast omkring en procent gentemot USA, skrev Euronews dagen efter Trumps tillkännagivande.

Den formel som Vita huset presenterat på sin hemsida konstaterades ganska snabbt bygga på USA:s handelsunderskott gentemot de berörda länderna. Inte tullar.

39 procent är alltså USA:s handelsunderskott gentemot EU. Det handlar inte om att EU tar ut 39 procent tull på amerikanska varor eller tjänster.

Förbisedd fråga

Det verkar som att det som Trump-regeringen egentligen försöker komma åt med sina tullar är handelsunderskottet. Enbart i januari månad i år var det underskottet, enligt det amerikanska handelsdepartementets siffror, uppe i 131,4 miljarder dollar. Eller omkring 1 300 miljarder svenska kronor. På en enda månad.

Det är hiskeliga summor pengar. Faktiskt en ny rekordnivå.

Fram till mitten av 1970-talet hade USA någorlunda handelsbalans med omvärlden. De köpte varor och tjänster från andra länder till ungefär samma värden som man sålde till dem. USA hade faktiskt ett överskott på omkring 16 miljarder dollar 1975.

Sedan dess har dock handelsunderskotten helt tagit över. 1983 passerades ett underskott på 50 miljarder dollar och året därpå 100 miljarder.

Förra året landade USA:s handelsunderskott på över 900 miljarder och i år kan det för första gången passera tusen miljarder.

Den galne Trump

I den svenska medierapporteringen kring Donald Trumps handelstullar låter det ungefär såhär: Trump är galen och har fått för sig att införa tullar. Det finns inga som helst logiska orsaker till det. Han är helt enkelt ond och galen. Orange man bad.

Man kan för all del kritisera Trump, hans politik, och hans nyckfulla och idiosynkratiska framtoning. Att han ena dagen beslutar om tullar, för att en vecka senare stoppa dem.

Det skapar osäkerhet i en redan orolig värld.

Men mitt i all impulsiva galenskap finns ett reellt politiskt problem. Det amerikanska handelsunderskottet kan inte viftas bort eller ignoreras, vilket den tidigare regeringen tycktes göra.

Förra året exporterade USA varor och tjänster för 3 199 miljarder dollar. Samtidigt importerades varor och tjänster för 4 110 miljarder.

Denna differens måste hanteras politiskt. Den måste dissekeras och analyseras.

Om du varje månad spenderar mer pengar än du får in på ditt bankkonto, så betyder det att du antingen tär på ditt sparkapital eller blir skyldig någon annan pengar. Och fortsätter du att göra det, år efter år, så växer din skuld allt mer. Samma princip gäller för stater.

Temu och tech-bolag

Det finns emellertid en skillnad. Vissa ekonomer, till exempel Milton Friedman, har hävdat att handelsunderskott egentligen är ett gott tecken. Differensen kan förklaras med att utländskt kapital strömmar in i landet. Något som vi lärt oss är positivt.

Och om man ur amerikansk synvinkel tänker sig att det är miljardärer från vänligt sinnade länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike som flyger över Atlanten för att investera i USA, så låter det kanske som något jättebra.

Problem uppstår om handelsunderskottet istället är mot en stat som inte uppfattas som lika vänligt sinnad. För USA:s del handlar detta främst om Kina; ett land som USA hade ett handelsunderskott på nära 300 miljarder dollar mot förra året.

Detta handelsunderskott måste balanseras på något sätt. Antingen betyder det att amerikanarna nu är skyldiga kineserna så mycket pengar. Eller så betyder det att Kina ”investerar” så mycket i USA. Läs: Köper upp amerikanska tillgångar och företag för så många miljarder.

Det vill säga; medan amerikanarna köper billiga plastprylar på Temu för åtskilliga miljarder, så köper kineserna upp amerikanska gruvor, mineralfyndigheter och tech-bolag för lika mycket pengar. Känslig amerikansk teknik, uppfinningar och kompetens försvinner utomlands.

Så det kanske inte är så konstigt om Trump låter så förtvivlat sur och anklagar omvärlden för att blåsa USA och det amerikanska folket. Och att han med höga tullar försöker stävja dessa handelsunderskott.