Nato: Klimathotet farligaste fienden på slagfältet

Enligt en färsk rapport från Nato är inte längre kulor, bomber och granater eller ens kärnvapen det farligaste en soldat kan konfronteras med i en krigssituation. I stället är det klimathotet. Nu riktar militäralliansen en allvarsam uppmaning att anpassa sina militär styrkor för att möta denna nya allt annat överskuggande fiende på slagfältet.

Det kommer att blir farligare att kriga. Det konstaterar Nato i en rapport betitlad ”NATO Climate Change and Security Impact Assessment”. Som namnet antyder är det inte utvecklingen av mer effektiva vapen man ser som det dödligaste hotet för en soldat vid fronten, utan klimatförändringarna.

LÄS ÄVEN: Nato-chefens maning till européerna: Dags att förbereda sig mentalt för krig

I rapporten hävdas att dessa avsevärt kan försämra förmågan att strida eftersom Natoländernas militära styrkor är anpassade för ett klimat vi inte längre har.

LÄS ÄVEN: Nato-chefen hyllar mångfald, hbtqi och trans: ”Vår styrka”

Som exempel nämner man att lite mer regn stör ut radarsystem. att stridsflygplan får det svårare att manövrera i luft som är någon grad varmare och att u-båtar på motsvarande sätt inte klarar att spåra fiendens (Rysslands) undervattensfarkoster när vattentemperaturen är en aning högre.

Viktigt kriga klimatsmart

Natos assisterande biträdande generalsekreterare, James Appathurai, säger i en kommentar till rapporten att det är bråttom för Natoländerna att anpassa sig till detta nya stora hot i krig.

LÄS ÄVEN: Nato: Våra styrkor ska bli klimatvänliga

Men det handlar inte bara om att skydda de stridande förbanden, utan också om att göra krig mer klimatsmart.

Bland annat vill man att alla militära fordon som drivs med fossila bränslen fasas ut till förmån för eldrivna dito. Dessa ska dessutom drivas med kraft från sol och vind. I USA, där en sådan grön omställning redan är igång, menar man att den kommer att göra militären mer dödlig på det militära slagfältet.

Problem i civila tillämpningar

I civila tillämpningar har samtidigt både elektrifieringen i sig och att få kraften från så kallade förnybara energikällor visat sig behäftat med stora problem. Att ladda ett elfordon kan exempelvis ta många timmar medan att fylla tanken på ett fossildrivet fordon går på någon minut. Det är också oklart om huvudfienden, Ryssland, kommer att göra som Nato och klimatanpassa sina militära styrkor och hur styrkeförhållande och maktbalans påverkas om man inte gör det.

LÄS ÄVEN: Sverige ska bidra med “jämställdhetsperspektiv” i Nato

Den militära klimatanpassningen har enligt uppgift gått långsammare i Europa än i USA. Det här ”glappet” innebär enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften ”Climate Risk Management” att europeiska soldater utsätts för större ”risker” i krig jämfört med amerikanska. Även i den sägs att det är bråttom att klimatanpassa krigandet, både för planetens och soldaternas skull.

Sveriges försvar klimat-, mångfalds- och hbtqi+-anpassas

I Sverige gav Tidöregeringen förra året Försvarsmakten i uppdrag att genomföra en studie av hur stora faror framtidens väder innebär för landets soldater som deltar i militära operationer och hur man kan skydda dem mot dessa.

Andra beslut som tagits i syfte att stärka Sveriges försvarsförmåga är att mångfalds- och HBTQI+-anpassa krigsmakten.

LÄS ÄVEN: Så mycket kostade försvarets arabiska annonskampanj
LÄS ÄVEN: Så mycket kostade Försvarsmaktens hen-kampanj