Experten: Färre skjutningar beror på trötthet bland gängkriminella

Redkordåren för det invandrarrelaterade dödliga gängvåldet har en längre tid staplats på varandra. De två senaste åren har marginellt lägre siffror noterats för dödsskjutningar och sprängattentat. Experter hoppas att det rör sig om ett trendbrott och spekulerar även i att de gängkriminella drabbats av trötthet som gör att de inte lika ofta orkar skjuta ihjäl varandra.

Under 2022 mördades 62 personer i invandrarkriminella gängskjutningar, i snitt en god bit över ett mord i veckan. Ytterligare 107 personer träffades av kulor i gänguppgörelser men överlevde, och polisen noterade därutöver också 391 gängrelaterade skjutningar utan personskador.

Dödstalet det året var all time high men hade föregåtts av en lång rad år av eskalerande gängkriminellt våld. 2023 minskade antalet dödsskjutningar något och facit för 2024 är ännu något lägre. Experter hoppas nu på att kulmen för en uppåtgående trend passerats och förbytts i en nedåtgående dito.

Kriminolog berömmer egna myndigheten

En av de hoppfulla är Polismyndighetens kriminolog Sven Granath. Med risk för att framstå som jävig berömmer han den egna poliskåren som främsta orsak till det förmodade trendbrottet. Det är ”traditionella polisiära metoder som man har vässat”, menar han.

De politiska partiernas tävlan i att avisera tuffare lagar och hårdare straff tror han inte gett någon effekt, i varje fall inte ännu. Detta med undantag för de nya verktyg som kollegorna på Polismyndigheten fått i form av bland annat liberalare regler för hemlig avlyssning.

För trötta för att orka mörda varandra

Däremot tror Granath att många gängkriminella kan ha drabbats av utmattningssyndrom – de är helt enkelt för trötta – mentalt eller i avtryckarfingret -för att orka skjuta ihjäl varandra i samma utsträckning som för några år sedan.

– Det finns förmodligen en trötthet i miljön, spekulerar han i en intervju med DN.

Uppemot ett gängmord i veckan, närmare 300 gängskjutningar totalt och en god bit över 100 sprängdåd, som noterats för 2024, är samtidigt fortfarande höga siffror. Att man skulle vara på väg att ”knäcka gängen” eller vara inne i ett kriminalpolitiskt ”paradigmskifte” som tidigare respektive nuvarande regeringar aviserat, är det inte mycket som tyder på.

LÄS FLER artiklar på Samnytt om gängskjutningar HÄR

Lägre ålder och kompetens på kontraktsmördarna

En annan faktor som Granath tror inverkat på döds- och skadetalen i de gängkriminella miljöerna är att kontrakten numera läggs ut på minderåriga med lägre våldskompetens så att kvaliteten sjunkit. Man misslyckas helt enkelt oftare.

– Det är troligen för att det utförs av yngre, mindre kompetenta personer, säger han.

Att det blivit så beror på att gängen i ökad utsträckning börjat utnyttja hur lagstiftningen ser ut, där unga mördare och våldsverkare får extremt milda straff eller inget straff alls om de åker fast. Trycket på icke straffmyndiga att utföra ett mord som initiationsrit till gängmiljön har blivit hårdare.

Att hindra ett mord ofta att hindra flera

Granath får medhåll i sina spekulationer av Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet som anser sig vara expert på just gängrelaterad brottslighet i invandrarmiljö – det är polisen som ska ha kredd för att det dödliga våldet gått ned något.

Han påtalar också att ett mord ofta resulterar i ett nytt hämndmord som sedan resulterar i ett hämndmord för hämndmordet och så vidare i en accelererande ond vendetta-cirkel. Hindrar polisen ett mord, har de indirekt ofta hindrat flera.

– Vi vet att risken för mer våld ökar ungefär fyra gånger efter en skjutning, säger han till DN.

Nöjd om dödstalen håller sig på nuvarande nivå

Gerell är emellertid inte lika optimistisk om att de senaste två årens nedåtgående siffror ska tolkas som ett trendbrott i den bemärkelsen att dödsskjutningarna nu kommer att fortsätta ned mot noll. Man får vara nöjd om man kan hålla dödandet på 2024 års nivå, menar han.

– Förhoppningsvis ligger vi kvar på den här nivån, men det kan gå ner lite eller upp lite.

Kan vara tecken på att det går bra för gängen

Något som ingen av de två kriminologerna nämner är att frånvaro av skjutningar och sprängningar kan vara ett tecken på att att det går bra för de gängkriminella. Att ligga i krig med varandra, få sina ledare mördade eller inburade stör knark- och bedrägeriaffärerna.

Det stjäl både tid och resurser från de brottsliga verksamheterna. Ytligt sett kan det verka som att samhället börjat trycka tillbaka de kriminella invandrargängen när dödstalen går ned. I själva verket kan det tvärtom vara så att de brottsliga affärerna blomstrar som aldrig förr.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: “När det inte skjuts går det bra för gängen”