”Fel” kandidat vann – nu görs presidentvalet i Rumänien om

Första omgången av presidentvalet i Rumänien ogiltigförklaras. Det meddelar landets författningsdomstol i ett pressmeddelande. Anledningen är att valets vinnare Călin Georgescu, som anklagats för att vara högerextrem och fascist, påstås ha fått orättvist stort stöd i sociala medier.

Under fredagsmorgonen går utlandsboende rumäner till valurnorna för att rösta i andra omgången av Rumäniens presidentval, som planerats hållas nu på söndag. De har att välja mellan två alternativ:

Den ena kandidaten är Elena Lasconi, partiledare för Unionen rädda Rumänien. Ett liberalt parti som i EU-parlamentet ingår i samma partigrupp som svenska Liberalerna och Centerpartiet.

Den andra kandidaten heter Călin Georgescu. Georgescu är en oberoende kandidat med bakgrund som FN-diplomat, där han jobbat som särskild rapportör. Han är också stark kritiker av såväl USA som Nato, och han lovar väljarna att stoppa det militära stödet till Ukraina om han blir vald.

Domstol utlyser nyval

Den 24 november har Călin Georgescu överraskande vunnit presidentvalets första omgång när han fått knappt 23 procent av rösterna. Elena Lasconi har kommit på andra plats med lite drygt 19 procent. Det är därför de två gått vidare till den andra valomgången.

LÄS ÄVEN: EU- och Nato-kritiker leder rumänska presidentvalet

Fler än 30 000 rumäner hinner förtidsrösta i den andra valomgången under fredagen innan författningsdomstolen i Bukarest plötsligt meddelar att den första valomgången ogiltigförklarats. Den andra valomgången stoppas därmed omedelbart.

Domstolen skriver i ett pressmeddelande att den ”ogiltigförklarar hela valprocessen gällande valet av Rumäniens president”, och hänvisar till ”rättvisa och rättssäkerhet i valprocessen”.

Författningsdomstolens beslut är slutgiltigt, och det rumänska presidentvalet måste nu därför tas om från början.

Skyller på Tiktok-framgångar

Bakgrunden till författningsdomstolens beslut är Călin Georgescus vinst i den första valomgången. Den Nato-kritiske kandidaten anklagas av sina motståndare för att vara högerextremist, fascist och för att vara pro-rysk. Han betraktas inte minst som ett hot av totalitärt sinnade liberaler.

Under onsdagen, två dagar innan domstolsbeslutet, släpper den rumänska regeringen en hemlig rapport som misstänkliggör Călin Georgescu. I den påpekas att han kort innan valet fick stort genomslag på det sociala mediet Tiktok. Misstänkt stort.

I regeringens rapport hävdas att Georgescu lyckats vinna tack vare bottar och mystiska sociala medier-konton som gett honom orättvisa fördelar. Regeringen uppger att den kontaktat Tiktok för att få bort Georgescu-propagandan, men att sociala medier-aktören endast gått med på att blockera det utpekade innehållet i Rumänien.

Den socialdemokratiske premiärministern Marcel Ciolacu har själv ställt upp i presidentvalet, men slagits ut i första omgången med bara några få tusen rösters marginal. Att domstolen nu går honom till mötes och ogiltigförklarar valet ger honom en ny chans att bli landets statschef.

Misslyckande för demokratin

Författningsdomstolens besked möts av besvikelse. Inte minst från Elena Lasconi, som sannolikt har mest att förlora på att valet nu tas om, trots att beslutet riktats mot Georgescu.

– Idag har den rumänska staten trampat på demokratin, säger den liberala kandidaten i en video som hon laddat upp till sin Facebook-sida.

– Vi borde ha fortsatt med valet. Vi borde ha respekterat det rumänska folkets vilja, oavsett vi gillar den eller inte.

Lasconi fortsätter med att fördöma domstolsbeslutet som ”olagligt, omoraliskt och att det krossar demokratins själ”. Hon tror sig även säker på att hon kunde ha besegrat Georgescu i den andra valomgången.

Viktig post

I Rumänien leds regeringen av landets premiärminister, men presidenten har i egenskap av statschef mer än endast en ceremoniell roll.

Presidenten utser premiärminister, vilken måste få dennes godkännande för varje statsråd som tillsätts. Presidenten kan under vissa omständigheter upplösa parlamentet, utlysa folkomröstningar och är landets högste militäre befälhavare.

Men den kanske mest långtgående makten gäller landets relationer med andra länder. Det är Rumäniens president som sluter internationella avtal, utser och kallar hem ambassadörer, samt liksom för andra statschefer genomför och tar emot statsbesök.

Och det är kanske den känsligaste aspekten av alla. Om Rumänien får en president som inte gillar Nato, inte vill skicka fler vapen till Ukraina och dessutom är avogt inställd till EU, så kan det uppstå ännu fler bekymmer för de makthavare i Bryssel som slagit fast den doktrin som ska råda i unionen.