Ökade kunskapsklyftor mellan hög- och lågpresterande elever

Svenska elever presterar i snitt något bättre i matematik och naturkunskap i den globala kunskapsmätningen Timss. Men bakom den högre snittsiffran döljer sig stora kunskapsklyftor där svenska och socialt icke utsatta elever presterar allt bättre medan Invandrade och socialt utsatta elever presterar allt sämre.

Framför allt är det i matematik som elever i den svenska skolan på papperet blivit bättre. Och av könen är det pojkarna som står för den största resultatökningen, vilket går emot en långvarig trend där flickorna successivt dragit ifrån pojkarna kunskapsmässigt.

Varför pojkarna börjar komma igen har kunskapsforskarna i skrivande stund inget svar på. Årets återhämtning innebär att Sverige, åtminstone för tillfället, inte ligger under, utan på eller strax över, snittet i EU- och OECD-länderna beträffande kunskaper i matematik och naturorienterande ämnen, så som varit fallet under relativt lång tid.

Högre snitt – större kunskapsklyftor

Den globala kunskapsmätningen Timss görs var fjärde år med kunskapsmätningar hos elever i grundskolans årskurs fyra och åtta. Årets mätning sticker ut på två sätt: dels genom att snittsiffrorna är något bättre än i tidigare mätningar, men dels också genom att kunskapsklyftorna mellan olika elevkategorier ökar.

LÄS ÄVEN: Skolforskare: Invandringen drar ned PISA-resultaten

De som drar det tunga lasset för att få upp snittsiffran är svenska elever och elever från hem med socialt ordnade förhållanden. Snittsiffran skulle kunnat vara ännu högre om den inte i större utsträckning än tidigare drogs ned av invandrade elever och elever från socialt utsatta hem.

I undersökningen separeras demografisk tillhörighet från social tillhörighet. I hög grad finns dock en korrelation mellan de två, där relativt få svenska elever klassas som socialt utsatta medan relativt många invandrarelever, i synnerhet de med utomvästlig bakgrund, kvalar in som socialt utsatta.

”Allvarligt att vi har så stora skillnader”

I ett inslag i stats-TV påtalar Anna Castberg, chef för Skolverkets analysavdelning, att det fortsatt ökande kunskapsgapet är ”oroande”.

– Det är allvarligt att vi har så stora skillnader. Mer behöver göras för att de med lite sämre förutsättningar presterar väl, säger hon, utan att precisera eller få frågor från SVT om vilka de svagpresterande grupperna är.

LÄS ÄVEN: Sverige fuskade till sig högt PISA-resultat – plockade bort lågpresterande invandrarelever

Den som vill veta mer om detta än vad statstelevisionen väljer att berätta, kan läsa sidorna 54-58 i rapporten som finns att hämta som pdf HÄR.

Östasiatiska länder med homogen demografi såsom Singapore, Taiwan och Sydkorea, fortsätter att toppa listan globalt med de högsta prestationerna och kunskapsnivåerna.

LÄS ÄVEN: Statsradion stoppade avslöjande om PISA-skandalen