Migranter har det jobbigt – kan drabbas av ’minoritetsstress’

Att komma som migrant till Sverige från ett u-land och få tillgång till välfärdslandets välstånd, bidrag och offentligfinansierade tjänster har också en baksida. Den som har komplex över att inte se svensk ut kan drabbas av ”minoritetsstress” och må dåligt. Nu satsas skattepengar på att informera svenskarna om denna diagnos.

Det är Myndigheten för arbetsmiljökunskap som lagt arbetet med sådant som att förebygga dödliga arbetsplatsolyckor åt sidan för att fokusera på ett som man ser som ett allvarligare problem – att personer med utomvästlig invandrarbakgrund kan drabbas av så kallad minoritetsstress på jobbet.

Diagnosen grundar sig på föreställningar om att riskera negativ särbehandling, att inte se tillräckligt svensk ut och känna att man inte får vara så som man var i det gamla hemlandet, utan känna krav på att anpassa sig till etablerade rutiner på svenska arbetsplatser.

Depression och hjärt- och kärlsjukdomar

Den yttrar sig som namnet antyder i stressymptom och kan, enligt den digra rapport som Myndigheten för arbetsmiljökunskap tagit fram i ämnet, på sikt inte bara leda till depression, utan också hjärt- och kärlsjukdomar.

Det berättar Isatou – som saknar efternamn – inför statstelevisionens påslagna kamera. Hon har rekryterats av myndigheten för att resa land och rike kring och informera om de psykiska påfrestningar migranter upplever i mötet med det svenska samhället i allmänhet och arbetsmarknaden i synnerhet.

Miljoner i statligt stöd

Hon har headhuntats på grund av de gedigna meriter i frågor av det här slaget hon förvärvat som jämlikhetsexpert på Make Equal, där hon föreläser om att skapa vad hon kallar ”inkluderande arbetsplatser”. Föreningen har fått miljonbelopp i skattefinansierat stöd beviljat av MUCF.

LÄS ÄVEN: Kritik mot SVT: Desinformerar om hudblekning och “minoritetsstress”

SVT Nyheter Stockholm är i ett reportage om projektet – trots tidigare kritik – själaglada över att de ”fick följa med” på en av Isatous föreläsningar om minoritetsstress.

– Minoritetsstress handlar om den stress och oro som man känner över hur man kommer bli behandlad på sin arbetsplats, till exempel att bli misstrodd eller inte tagen på allvar, får SVT:s reporter och tittare veta.

Det behöver inte handla om faktisk särbehandling, utan räcker med att man upplever oro över en föreställning om att man kanske kommer att bli särbehandlad eller diskriminerad. Man kan exempelvis gruva sig över ”hur man ska hantera stereotyper på sin arbetsplats”, förklarar Isatou.

– Det kan vara att man inte är sitt autentiska jag eller hela tiden oroar sig för hur man ska hantera dessa stereotyper, vilket skapar en enorm stress.

”Kan gå miste om viktig kompetens”

Det har talats mycket om det ”kompetensregn” som den omfattande asylrelaterade invandringen till Sverige berikar landet med. Det regnet äventyras emellertid enligt Isatou om migranterna går omkring och känner sig minoritetsstressade.

LÄS ÄVEN: Rasistlarm på statstelevisionen: “Lider enormt”

Sverige kan gå miste om viktig kompetens, säger hon. Därför ägnar hon en stor del av sina föreläsningar åt att informera om hur man ”skapar inkluderande och trygga arbetsplatser för personer med en annan etnisk bakgrund”.

– Vi förlorar en massa personer och talanger som skulle vara nyttiga för vårt samhälle. Vi vet också att det är många som har gett upp, för priset man har betalat har varit för högt, hävdar hon.

Svenskar immuna

På allt fler platser i Sverige är svenskar efter decennier av hög invandring en minoritetsgrupp. Många har upplevelser av att inte längre känna igen sitt eget land.

Att döma av rapporten från Myndigheten för arbetsmiljökunskap kan svenskar – eller ”vita människor” som Isatou säger – dock inte på motsvarande sätt som migranter drabbas av minoritetsstress. ”Skillnaden är att ens liv inte har blivit svårare” på det sätt som livet blivit för migranter jämfört med hur de hade det i det gamla hemlandet, till exempel Somalia eller Syrien, förklarar hon.

Regeringen har föreslagit att Myndigheten för arbetsmiljökunskap läggs ned och att verksamheten flyttas till Arbetsmiljöverket.