Strömmers löfte: Nu tar vi gängens pengar och lyxprylar

På onsdagen tar riksdagen ställning till ett regeringsförslag som syftar till att ge de brottsbekämpande myndigheterna mer långtgående möjligheter än idag att beslagta de gängkriminellas pengar och lyxprylar som det finns goda skäl att anta har förvärvats genom grov brottslighet.

Strömmer inleder sin debattartikel i Expressen med att slå fast att den organiserade invandringsrelaterade brottsligheten ”är ett av vår tids största samhällsproblem” med ”enorma trygghets- och integritetsförluster för de som drabbas” och ”viktiga samhällsvärden som går förlorade”. Han upprepar också vad många rikspolitiker sagt tidigare, men hittills utan resultat att man ”ska slå hårt mot gängens grova våld, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga in i gängen”.

Omsätter hundratals miljarder

Justitieministern berättar att den kriminella ekonomin, som domineras av gäng med invandrarbakgrund, omsätter någonstans mellan 100 och 150 miljarder kronor om året med intäkter framför allt från ”narkotikaförsäljning och omfattande bedrägerier riktade mot våra äldre och våra välfärdssystem”. Strömmer berömmer sig sedan å Tidöpartiernas vägnar för att sedan regeringen tillträdde ”bedriva arbetet mot den kriminella ekonomin på bred front” och räknar upp en rad exempel att backa upp sitt påstående med.

Men utöver vad man redan gjort behövs enligt justitieministern ytterligare ”verktyg som gör att brottsbekämpningen kan gå direkt på gängens ekonomiska tillgångar”. Idag krävs att en person döms för brott för att man ska få konfiskera tillgångar som med stor sannolikhet anskaffats genom kriminell verksamhet.

Sänker ribban för konfiskering

”Det innebär att polisen inte kan ta tillgångar från en person som saknar laglig inkomst, men som trots det kör runt i en dyr bil, iklädd märkeskläder och med stora mängder kontanter på sig. Det vill säga, trots att det framstår som uppenbart att tillgångarna inte har förvärvats på laglig väg”, skriver Strömmer.

I regeringens lagändringsförslag blir det ändring på det. Justitieministern går så lång att han beskriver det som ”ett systemskifte i svensk kriminalpolitik” och ”den största reformen på straffrättens område sedan brottsbalken infördes för 60 år sedan”.

Om allt går enligt regeringens plan och den rödgröna oppositionen inte sätter käppar i hjulen för att hjälpa de gängkriminella, ska de här möjligheterna finnas på plats redan om en dryg månad.