Var tredje elev underkänns – trots stora satsningar

Hela 35 procent av eleverna på Mogaskolan i Svenljunga klarar inte studiemålen. Trots att man storsatsat och skjutit till massiva resurser består de nedslående siffrorna.

Skolledningen uppger att ”incidenter”, ”bristande studiero” och ”dåligt bemötande” mellan elever och gentemot lärare är huvudorsakerna till att en ordnad undervisning inte är möjlig. Och vad man än prövat för att komma till rätta med problemen så så blir det ingen förbättring.

SE VIDEO: Se gängbråket framför lärarna i skolan

– Det är en frustration att vi satsar men det går inte hem riktigt, säger Ann Wallnedal (LPO), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, i en kommentar till Borås Tidning.

Går nedåt i åldrarna

Det antisociala beteendet går också nedåt i åldrarna. Tidigare hade man problem främst med högstadieelever men idag är de fullt ut etablerade redan i mellanstadiet resulterande i att var tredje elev får underkända betyg redan i 10-12-årsåldern.

Skolan skriver i sitt policydokument att man har som mål att ”lyfta fram elevernas mångfald och styrka i olikheter” och att ”alla individer är värdefulla och har potential att lyckas”.

Vidare skriver man att ”vårt mål är att alla elever lämnar grundskolan med god självkänsla, tilltro till sin egen förmåga, ändamålsenliga kunskaper och framtidstro”. För att nå målet arbetar man med något som man kallar för ”ett normutmanande perspektiv”.

Bakom de vackra orden ser verkligheten på Mogaskolan väsentligt annorlunda ut. Det framgår inte huruvida antisociala beteenden och bristande läshuvud är jämnt fördelade över ”mångfalden” av elever eller om vissa grupper är överrepresenterade.

Knivskärningar, inbrott, bränder och droger

Wallnedal berättar att stöket och bråket inte är begränsat till lektionstid utan kännetecknar också skolans övriga områden. Med egna ögon har hon bevittnat hur det hon beskriver som ”situationer” uppstår ur till synes ingenting mellan elever som känner sig kränkta av varandra.

– Jag förstår att det inte är lätt att vara lärare och reda ut allt, säger hon.

Det som vagt beskrivs som ”incidenter” och ”situationer” är bland annat knivskärningar som föranlett att både polis och väktare måst sättas in för att övervaka skolan. Skolan är också plågad av inbrott och anlagda bränder som tvingat ledningen att stänga skolan tillfälligt.

Efter problem med droger och alkohol på högstadiet genomför man återkommande också en särskilt utformad drogvaneundersökning på Mogaskolan.

Dialog med politikerna

På skolan har man en fortlöpande dialog med kommunens politikerna som får regelbundna statusrapporter om hur de senaste i raden av åtgärder (miss)lyckats. Det mesta har prövats men skolans nytillträdda verksamhetschef Jane Larsson vill med tillförsikt gripa sig an uppgiften att höja de sedan länge urusla studieresultaten.

– Trygghet och studiero är något vi behöver jobba med. Det behövs uppföljningar som är mer avgränsade och med en annan kontinuitet, förklarar hon utan att konkretisera ytterligare.

Stöd ska sättas in ”där det behövs”, säger hon, och fokus ska läggas på ”förebyggande och främjande insatser”. Den nybakade verksamhetschefen tycker att det är olyckligt att ”fastna i statistik och procent”. Det som saknas tror hon är att ”ta till oss elevernas perspektiv” i stället för att stereotypt ”anlägga ett vuxenperspektiv på det som händer i skolan”.

Särskild skolenkät krävs

Situationen på Mogaskolan är idag så problemtyngd att man anser att Skolinspektionens skolenkät som elever, lärare och vårdnadshavare svarar på inte längre räcker till för att få en avstämning av läget. Man ser sig nu nödsakade att ta fram en egen enkät med tätare svarsintervall anpassad till den allvarliga problembilden.

– Vi behöver bli bättre på att […] få en bild av elevernas egen upplevelse av sin skolgång och vara nyfikna på orsaken bakom, säger Larsson.

Verksamhetschefen är övertygad om ”att det kommer att lyfta undervisningen”, om inte direkt så i varje fall ”över tid”. Mer konkret än så vill hon inte vara.

Ska bedriva ”värdegrundsarbete”

Ett ”värdegrundsarbete” beskriver hon dock som en hörnsten i åtgärdsprogrammet. Det framgår inte mer konkret vilka problematiska värderingar det är som har etablerat sig i skolan och behöver jobbas med.

Ett område som det behöver storsatsas mer på är att lära eleverna att läsa. Det är det på Mogaskolan idag inte alla elever som kan när de går ut nian

– Vi kommer att testa eleverna i läsning, ordförståelse och sätta in relevanta insatser, det kommer att se lite olika ut men alla behöver läsa mer för att förbättra läsutvecklingen, säger Larsson till BT.

Tidningen som uppmärksammar situationen har också ett eget svar på hur problemen med underkända skolresultat kan lösas. Det man förslår är att betyget underkänt (F) helt enkelt tas bort så att alla elever blir godkända.

LÄS ÄVEN: Problemskola löste våld i klassrummen med militär disciplin