Granskning: Arbetsförmedlingen slarvar bort miljarder

Bara under 2023 betalades 18 miljarder kronor ut i olika anställningsstöd varav 15,6 miljarder gick till nystartsjobb och lönebidrag. Om myndigheten bara skötte sitt jobb bättre och genomförde lite mer grundläggande granskning av arbetsgivarna som mottar pengarna hade miljarder kunnat sparas. Det visar en ny granskning.

Uppgifterna från Arbetsförmedlingen är en del av dataanalytikern Jens Nylanders granskning av slöseriet inom myndigheter och kommuner, ett arbete som Samnytt uppmärksammat tidigare.

Det handlar inte bara om slöseri med skattepengar – en av hans upptäckter var också att en kommun har köpt in misstänkt stöldgods.

LÄS ÄVEN: Han är datornörden som hittar kommunfusk i jättegranskning

Trots momsfiffel, skenföretag, osanna fakturor, saknade deklarationer och årsredovisningar, insiderhärvor och många år av misskötta räkenskaper har en rad företag ändå fått stora utbetalningar av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen i form av lönebidrag och stöd för nystartsjobb. Den slutsatsen drar Jens Nylander i en av sina senaste granskningar.

På myndighetens intranät försöker Arbetsförmedlingen tona ned misstagen men utbetalningarna av miljardbelopp till subventionerade anställningar fortsätter utan fungerande kontrollfunktion.

Fyra miljarder

Sedan mars 2023 har Nylander gått igenom 39 349 aktiebolag som fått tio av de 18 miljarderna som betalats ut under 2023. Bland dessa har han hittat cirka 4 000 aktiebolag som missköter sig med uteblivna eller sena deklarationer och felaktigheter i rapporteringen av moms och arbetsgivaravgifter.

I nästa steg har han begärt ut 560 beslut om anställningsstöd och manuellt gått igenom varje fall.

Domen är att miljarder kronor av skattebetalarnas pengar kan sparas även på det här området:

Bristerna är mycket enkla att identifiera och genom att åtgärda dem kan skattebetalarna, enligt mina beräkningar, spara upp till 4 miljarder kronor årligen. Under min kartläggning såg jag en rad exempel på hur enkelt företagen lurar åt sig anställningsstöd.

Nylander ger flera konkreta exempel han påträffat under arbetet, bland annat en brödbutik som bara sålde för 4 500 kronor under ett år men samtidigt fick 760 000 kronor i anställningsstöd.

Två brister

Nylander anmärker framför allt på två brister i Arbetsförmedlingens arbete som han menar vore lätta att identifiera:

Arbetsförmedlingen kontrollerar inte offentliga skattebeslut som visar på omfattande misskötsel av skatter och avgifter. Arbetsförmedlingen tittar enbart på obetalda skatte- eller avgiftsskulder som överstiger 10 000 kronor hos Kronofogdemyndigheten. Dessa kan dock företagen enkelt undvika genom att antingen strunta i att deklarera eller att feldeklarera och senare rätta sina moms- och arbetsgivardeklarationer varvid en stor skatte- och avgiftsskuld uppstår och bolaget därmed går i konkurs.

Årsredovisningen har inte lämnats inom lag föreskriven tid (senast sju månader efter räkenskapsårets slut). Arbetsförmedlingen tittar visserligen på om bolaget är under konkurs, rekonstruktion eller likvidation men innan Bolagsverket begär ett bolag i likvidation till följd av att en årsredovisning saknas kan mer än 16 månader ha passerats, vilket gör att fusket i praktiken redan kan ha pågått i flera år.