Världsbankschefens krav på rika nationer – ge afrikanska länder rekordbidrag

Ledare i sedan länge ekonomiskt vanskötta afrikanska länder har riktat krav till den rika världen på att få rekordstora bidrag och räntefria lån. Nu ställer sig Världsbankens ordförande Ajaypal Singh Banga bakom kraven och säger i ett utspel att han förväntar sig att de rika länderna säger ja.

Det var i måndags som en rad afrikanska statschefer formulerade ett samfällt tiggarbrev riktat till världens rika nationer att samla in och skänka minst motsvarande 1 500 miljarder kronor till International Development Association (IDA) inför en konferens som ska hållas i Japan i december.

”Investeringar i framtiden”

Enligt Banga bör medborgarna i de rika länder som kraven riktar sig till inte se det som utgifter utan som ”investeringar i framtiden”. Om de utpekade givarländerna lyder Bangas uppmaning skulle det vara nytt rekord för IDA.

Den senaste insamlingsrundan skedde 2021 och samlade in motsvarande 1000 miljarder kronor till dysfunktionella afrikanska stater. Men de pengarna är redan slut och nu anser man sig alltså behöva ett förnyat och ännu större tillskott.

Historiskt svart hål

Bistånd till underutvecklade länder i framför allt Afrika har i många decennier varit ett stort svart hål. Förhoppningar har funnits om att pengarna skulle vara hjälp till självhjälp och bidra till att länderna snabbare blev självförsörjande.

I stället har i många fall mottagarländerna passiviserats in i ett ändlöst bidragsberoende som tvärtom hämmar incitamenten att bygga upp sina egna ekonomier. Enorma biståndsbelopp har också gått ned i fickorna på korrupta regimer.

Manas öppna hjärtan och plånböcker

I västvärlden växer därför motståndet till att fortsätta på en linje som visat sig kontraproduktiv. Dessutom finns stora behov också på hemmaplan i många givarländer där finansiering saknas. Banga säger sig vara medveten om det men sätter sitt hopp till att västerländska hjärtan ännu ömmar för afrikanerna.

– Det råder ingen tvekan om att alla givarländer har sina egna utmaningar. Men jag tror att de alla värdesätter effekten av att bidra till IDA, spekulerade han i en intervju på måndagen.

Afrikanska länder sticker ut

Av de 75 länder som kontinuerligt hämtar pengar från IDA återfinns över hälften på den afrikanska kontinenten. Till följd av politiskt och ekonomiskt vanstyre, korruption och avsaknad av incitament att generera sitt eget välstånd brottas många med mycket stora skuldbördor.

Det är samma länder som nu ber om ytterligare bistånd och räntefria lån. På den reguljära lånemarknaden är de afrikanska länderna inte kreditvärdiga, vilket ”gör tillgången till IDA-lån avgörande”, som de afrikanska ledarna formulerade det i sitt gemensamma kravbrev.

Pekar på Kina som föredöme

Och enligt Banga bör de rika länderna öppna plånboken igen och samtidigt inse att ett generöst givande av bistånd ”ligger i deras eget intresse”. Världsbankschefen framhåller den kommunistiska diktaturen Kina som ett föredöme i att uppvisa en berömvärd utveckling efter att ha fått rikligt med bistånd från aktörer som IDA.

– Om Afrika utvecklas väl har man mycket att erbjuda världen, sade han.