Kraftig ökning av matfett i avloppen – värst i ’utsatta’ områden

Att hushåll sedan några decennier börjat hälla ned allt större mängder matolja och matfett i avloppet skapar stora problem och höga kostnader för många kommuner. Vilka syndarna är och varför detta har eskalerat så kraftigt jämfört med förr vill man inte spekulera i. ”Det är det ingen som vet”, svarar ansvarig på ett av de många drabbade reningsverken. Men siffror visar att ”utsatta områden” sticker ut.

I Norrköping tvingades avloppsdykare nyligen hugga bort en stelnad fettklump på över 40 ton. Det tog flera dagar. I närliggande Linköping har man räknat ut att ofoget kostar skattebetalarna två miljoner kronor mer om året än vad reningen normalt borde kosta.

På sina håll är olje- och fettmängderna från hushåll så omfattande att reningsverken kan haverera och orenat avloppsvatten riskerar läcka ut i naturen. På grund av det kraftig eskalerande problemet nödgades man införa en förbudslag som trädde i kraft från årsskiftet.

Facit så här långt är nedslående. Många verkar strunta i att ta hand om olja och fett och fortsätter hälla ned det i vasken.

– Fett hårdnar och sätter sig på rörens väggar. Med tiden byggs det på och orsakar stopp. När det blandas med annat, som tvål, tops, servetter och allt möjligt blir det som en armering, förklarar Robert Sandgren, gruppchef för ledningsnät på kommunala bolaget Nodra i Norrköping, för Hem & Hyra.

Värst i ”utsatt område”

Bara i Norrköping uppstår flera stopp i avloppen varje vecka. Många beror på att fett ansamlats i rören men också på att somliga spolar ned allt möjligt som inte är tillåtet – våtservetter, tamponger, kondomer och mycket annat.

Att peka ut någon särskild grupp som storsyndare i sammanhanget är känsligt. I Norrköping vidgår man ändå att problemen är absolut störst i invandrardominerade och av polisen som ”utsatt område” klassade Navestad och närapå lika bekymmersamma Svärtinge.

Lika illa i Linköping

Nodras motsvarighet i Linköping heter Tekniska verken. Camilla Johansson är miljöingenjör där och kommunicerar en lika nedslående bild av fettproblemen.

— Vi lägger ett par miljoner kronor om året på fettproblem. Totalt sett krävs det många arbetstimmar, berättar hon.

Skäggetorp och Berga sticker ut

I Linköping har man i decennier sedan problemen började öka satsat stort på information till både hushållens vuxna och elever i skolan om hur man får och inte får göra sig av med matfetter och matoljor. Men enligt Camilla Johansson är utfallet i form av förbättrade vanor skralt och behöver intensifieras och fortsätta.

Även i Linköping vidgår man att problemen med fett och olja i stora mängder i avloppet är allra störst i invandrardominerade och ”utsatta” områden. Skäggetorp och Berga sticker ut.

”Onormal situation” i Ystad

Ystads på Sveriges sydspets är inte heller förskonad från problem med stora mängder fett och olja i avloppen ”En onormal situation” säger Sanna Nilsson, driftchef på stadens reningsverk.

Här uppger man i motsats till Norrköping och Linköping att problemet är relativt nytt. Det är först de senaste åren som det eskalerat på allvar.

– Vi försöker spåra var fettet kommer ifrån. Det har vi inte riktigt svar på och det försöker vi utreda. Vi har inte kunnat se att det har skett någon förändring som kan förklara det vi ser nu, säger Sanna Nilsson till SVT.

Åtalades för miljöbrott

Om man i detta inkluderat även eventuella demografiska förändringar i kommunen framgår inte. Men att det rör sig om kraftiga ökningar råder det inga tvivel om.

Förra året drogs staden inför Mark- och miljödomstolen på grund av att matfett sprängde gränsen för miljötillståndet. Åtalet lades sedermera ner trots att överträdelsen var ett faktum.

Drar till sig råttor

Även i år ligger man på gränsen för det absolut högsta tillåtna men hoppas hålla sig på rätt sida och slippa nya åtal. Det betyder dock inte att situationen inte är problematisk.

– Det kan bli mer problem med råttor eftersom de lever i ledningsnätet. Fettet som samlas där blir som råttmat och råttorna kan föröka sig, förklarar Nilsson.