Så mycket kostar tolkar i vården för skattebetalarna

Allt fler migranter bryr sig inte om att lära sig tala, läsa, skriva och förstå det svenska språket. Även efter lång tid i Sverige kräver man att skattebetalarna ska ta notan för de tolkar man anser sig behöva i bland annat vården. En granskning visar att kostnaderna för tolkar har exploderat med en fördubbling bara det senaste decenniet och uppgår nu till snart 8 miljarder kronor för perioden.

Tolkavgifter har varit ett hett diskussionsämne den senaste tiden. Detta efter att Sverigedemokraterna kampanjat mot det orimliga att skattebetalarna ska ta kostnaden för migranters tolkhjälp oavsett hur länge de bott i Sverige. Vänsteraktörer har som en reaktion iscensatt motkampanjer.

Åsikten att man efter en viss tid i landet kan förväntas ha lärt sig svenska så bra att man inte behöver tolk, alternativt får betala ur egen plånbok för fortsatt tolkhjälp, är brett förankrad i slott och koja men det finns också de som tycker att det är orimligt att kräva svenska språkkunskaper av migranter oavsett tid i Sverige och lika orimligt att de får bära kostnaden själva efter en viss brytpunkt.

SD-styrda Blekinge först ut med tolkavgift

SD-styrda Region Blekinge har varit först ut med att införa avgift för tolkar för de migranter som rimligen borde anses inte längre behöva sådana i kontakter med det svenska samhället. Det ska även i fortsättningen stå dem fritt att anlita en tolk men man får betala en avgift för tjänsten.

Aktivistiska organisationer på vänsterkanten har emellertid nu lyckats förmå en domstol att stoppa införandet av en sådan avgift medan det utreds huruvida det kan bryta mot portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen, likställighetsprincipen i kommunallagen, patientlagen eller rentav utgöra ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Varför det skulle vara mer brottsligt än att ta ut en avgift för själva vårdbesöket framgår inte. Den som uppnått gränsen för frikort slipper enligt Region Blekinges beslut också tolkavgiften.

LÄS ÄVEN: SD:s beslut om tolkavgifter i vården STOPPAS

Nära 8 skattemiljarder de senaste tio åren

Bakgrunden till att Sverigedemokraterna börjat driva frågan och nu i Blekinge fattat beslut om att flytta kostnadsbördan för vissa migranter från skattebetalarna till den som tar tjänsten i anspråk, är att kostnaderna för tolkhjälp i vården skenar och har fördubblats bara de senaste tio åren. Prislappen för de senaste tio årens tolkhjälp närmar sig 8 skattemiljarder visar en sammanställning som Kvartal gjort.

Även i beaktande av den fortsatt höga invandringen är det en i stora stycken omotiverad ökning. Den slutsats som dras är att tillhandahållandet av gratis tolkar till migranter blivit föremål för ett alltmer omfattande missbruk och blivit ett incitament för ett ökande antal migranter att strunta i att lära sig svenska.

Nu vill Sverigedemokraterna vända skutan. En tolkavgift skulle inte bara avlasta skattebetalarna från en orimligt stor betalningsbörda och är pengar som dränerar den faktiska vården på resurser. Avgiften skulle också fungera som ett incitament för fler att inte skolka från SFI utan anstränga sig för att lära sig det svenska språket.

Ingår i Tidöavtalet

Partiet står inte ensamt utan har fått gehör för kravet hos de tre regeringspartierna. Att utreda tolkavgifter finns med som en punkt i Tidöavtalet som reglerera samarbetet inom regeringsunderlaget. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har klargjort att hon i likhet med SD inte anser det rimligt att skattebetalarna ska finansiera tolkning för den som varaktigt lever i Sverige.

Skattebetalarna i storstadsområdena är värst drabbade av de skenande tolkkostnaderna. Och allra mest sticker Skåne ut med en femdubbling där den största staden Malmö idag har en demografisk sammansättning där svenskar i flera åldersgrupper är en etnisk minoritet. Att tala svenska är här inte längre nödvändigt, arabiska räcker.

Skåne sticker ut

I kontrast till SD-styrda Blekinge ser man i Region Skåne inte de skenande kostnaderna för tolkavgifter som något problem utan anstränger sig tvärtom aktivt för att de ska öka ytterligare. Detta genom att uppmana alla med invandrarbakgrund att anlita en tolk vid varje vårdbesök.

Även om regionen och skattebetalarna tar notan utförs tolkhjälpen oftast i privat regi. Det har lett till att ett stort antal tolktjänster har vuxit upp som har som affärsidé att vittja regionerna på skattepengar och opinionsbilda för status quo eller en ökning i stället för att minska pengarullningen.

Födkrok för privata aktörer

En av dem är Leyla Sarac, delägare och affärsutvecklare på företaget Digitaltolk. Hon är ofta ute i debatten med en rad argument kring varför migranter inte ska behöva lära sig svenska eller ta ansvar för den tolkhjälp man behöver om man struntat i SFI.

En återkommande fras från avgiftsmotståndarna är att ”patientsäkerheten äventyras”, men så är bara fallet, svara avgiftsförespråkarna, för den som trots lång tid i Sverige valt bort att lära sig språket och inte vill ta konsekvensen av det beslutet genom att anlita tolk för egna pengar.

I Blekinge kostade den här sortens tolkhjälp förra året drygt 4,5 miljoner kronor. Björn Tenland, som är gruppledare för SD i regionfullmäktige och initiativtagare till beslutet att införa tolkavgifter, påpekar att de verkliga kostnaderna är ännu högre. Detta då läkarbesök som ska tolkas fram och tillbaka tar avsevärt längre tid än besök för patienter som kan svenska.

– Vi vill att så mycket pengar som möjligt ska gå till vården. Det här är pengar som går till en helt annan typ av produktion och det är en kostnad vi vill minska, motiverar han beslutet.

Avgiften på 300 kronor för en tolk på plats och 50 kronor för tolk på distans för migranter som vistats länge i Sverige var planerad att införas i slutet av mars. Men efter överklagandet till domstol är det osäkert när eller om beslutet kan verkställas.

Myndighetsaktivism – jurister strejkar

Den SD-styrda regionledningen i Blekinge har också stött på patrull i form av myndighetsaktivism och obstruktion från de egna skattebetalda juristerna. Dessa vägrar befatta sig med ärendet för att regionen ska vinna målet. Politikerna måste därför söka juridiskt ombud på den privata marknaden med ökande rättegångskostnader för skattebetalarna som följd.

Vänsterlutande myndighetsaktivism är ett ökande problem i det svenska samhället som gör det svårt för regeringar, regioner och kommuner som inte styrs av vänsterorienterade partier att genomföra sin politik. I Blekinge är det dock första gången man råkar ut för att de anställda juristerna går ut i politisk strejk, vilket skulle kunna vara skäl för avsked.

– Det har aldrig hänt i Blekinge förut. Det är historiskt, konstaterar Tenland.

LÄS ÄVEN: SD-styrd region blir först i landet med tolkavgift