Nya EU-beslutet: Stoppa fossila bränslen i byggsektorn

Byggandet i EU ska ”avkarboniseras” och alla nya byggnader vara ”utsläppsfria”. Det har EU-parlamentet beslutat. Frågan drivs främst av EU:s rödgröna politiker, får motstånd från den konservativa gruppen och splittrar parlamentets liberaler.
– Sverige kommer att drabbas hårdare än andra länder, säger EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD).

Två tredjedelar av EU:s byggnader värms upp, eller kyls ned, med kol, olja, gas eller andra former av fossila bränslen. Dessutom är inte alla byggnadsmaterial som används vid nybyggen tillräckligt klimaträtta. Och det är dåligt, menar EU:s överstatliga beslutsfattare.

Under tisdagen beslutade EU-parlamentet om en ny klimatbulla. Senast år 2030 ska alla nya byggnader vara ”utsläppsfria”, och EU-länderna måste börja ta hänsyn till en byggnads hela livscykel, inklusive produktion och bortskaffning av byggmaterial. Byggandet ska ”avkarboniseras”, heter det.

I synnerhet fossila bränslen, för såväl byggnation som uppvärmning, är något som makthavarna i Strasbourg vill komma bort ifrån.

SD: EU en planekonomi

Frågan om att ”ställa om” byggsektorn har främst drivits av parlamentets rödgröna politiker och partier. Den nationalistiska gruppen Identitet och demokrati (ID) samt de konservativa i ECR röstade emot vid tisdagens omröstning.

– Sverige kommer att drabbas hårdare än andra länder. Vi har redan minskat våra utsläpp väsentligt, och alla billiga åtgärder har redan genomförts. Därför kommer det att bli dyrare för oss att nå dessa nya mål, sade Sverigedemokraternas ECR-representant Charlie Weimers i samband med den.

Weimers befarar att resolutionen kommer leda till stigande elpriser och högre inflation, men ge liten klimatnytta.

– Någon måste säga det: EU håller på att utvecklas till en centralstyrd planekonomi. En effektiv miljö- och klimatpolitik måste bygga på fria val, teknikutveckling och medlemsstater som själva bestämmer hur mycket och på vilket sätt de bäst kan bidra, menade han.

Splittrade liberaler

Någonstans mellan de rödgröna och konservativa nationalisterna finns EPP och Renew. Båda liberala partigrupperna har haft svårt att enas kring gemensamma linjer, och vid omröstningen röstade gruppernas ledamöter på olika alternativ.

– Jag stöder verkligen den gröna omställningen, den är ett måste, men inte innan vi säkerställer att den är hållbar för de mest utsatta medborgarna, som redan är hårt drabbade av de åtgärder som vidtagits de senaste månaderna och åren, påpekade exempelvis den rumänske EPP-ledamoten Eugen Tomac.

Tomac och övriga rumänska liberaler i EPP röstade nej till resolutionen, liksom Sveriges moderater och Tysklands kristdemokrater vilka ingår i samma grupp. Däremot röstade deras liberala partigruppskolleger från länder som Spanien, Italien och Grekland ja till de nya klimatkraven. Det gjorde även Centerpartiets ledamöter i liberala Renew.

Resultatet av omröstningen blev 370 röster för, 199 emot och 46 nedlagda. 90 ledamöter, bland dem Jakop Dalune (MP) och David Lega (KD) från Sverige, deltog inte i omröstningen.