Ut med skärmar och in med böcker – analog undervisning bättre än digital

Den svenska skolan har, med negativa effekter på skolresultaten, varit föremål för många pedagogiska experiment. Ett i raden är den senaste tidens övergång från analog undervisning till digital. Men på allt fler håll upptäcker man nu att digitaliseringen är skadlig för eleverna.

För 50 år sedan rankades den svenska skolan som en av de bästa i världen med katederundervisning, läraren som en självklar auktoritet i klassrummet och kunskaper förmedlade via böcker. Sedan dess har mycket förändrats, det mesta till det sämre, något som återspeglas i bland annat katastrofresultat i de internationellt jämförande Pisa-mätningarna.

Att digitalisera undervisningen genom att ersätta traditionella läroböcker med bildskärmar och Internet som kunskapskälla är en av de nymodigheter som lovordats av progressiva skolpedagoger. Med facit i hand där det undersökts kan man konstatera att det påverkat undervisningen negativt.

Skola i Kalmar”drar i handbromsen”

En av de skolor som ifrågasatt den digitaliserade undervisningens lovord och undersökt hur det verkligen förhåller sig är Falkenbergsskolan, som sitt namn till trots ligger i Kalmar. Och det man kunnat visa sig är att den här utvecklingen varit skadlig för eleverna.

Skolresultaten talar sitt tydliga språk. Ju mer man gått över till digital undervisning desto mer har inlärningen blivit lidande och skolresultaten sämre. Den nedåtgående trenden är så allvarlig att man nu gör helt om och går tillbaka till analog undervisning med böcker i stället för skärmar.

– Vi har tänkt till och dragit i handbromsen, säger rektor Per-Ola Jacobson i en kommentar till Vi lärare.

LÄS ÄVEN: Svenska skolbarn allt dummare

Datorerna borta nästa termin

Innevarande termin är den sista med digitala nymodigheter i klassrummen. När höstterminen börjar är skärmarna borta från låg- och mellanstadiet. Även på högstadiet drar man kraftigt ned på skärmanvändningen men slopar den inte helt.

Per-Ola Jacobson menar att ”det finns 1000-tals års erfarenhet” som visar att ”basen för inlärning finns i det analoga”. Han definierar därför det man på Falkenbergsskolan har gjort inte som att ”tänka om” utan att ”tänka till”. Rektorn riktar en uppmaning till andra skolledningar att göra detsamma.

Han påtalar också att den på senare tid tilltagande ”socioekonomiska” segregeringen i Sverige gör den svenska skolan särskilt dåligt lämpad för digital undervisning. Medan de högpresterande klarar sig hyfsat bra halkar de lågpresterande efter mer än någonsin.

”Digitaliseringen har varit blind, aningslös och naiv”

Falkenbergsskolan är en av de skolor som hoppade på tåget med digital undervisning med större entusiasm än de flesta i landet. Datorer har nästan helt ersatt traditionella läromedel. Därför har man också haft bättre förutsättningar än andra skolor att utvärdera denna utveckling.

Enligt Per-Ola Jacobson har skolorna rusat iväg utan eftertänksamhet och utvärdering, för att man velat ligga i framkant och inte framstå som konservativ och bakåtsträvande. Några som bombarderat skolledningarna med påtryckningar är också tillverkare och leverantörer av datorutrustning.

– Digitala verktyg och datorer frälser inte unga människors lärande. Digitaliseringen har varit blind, aningslös och naiv och främst fyllt på hårdvaruleverantörernas orderstockar och plånböcker rätt ordentligt. Det tragiska är att vi inte pedagogiskt tagit det vidare och det ser vi resultatet av nu, konstaterar Falkenbergsskolans rektor.

Han menar att många har missuppfattat de nya riktlinjerna i skollagen som säger att skolan ska förbereda eleverna för det digitala samhälle de sedan möter. Det är enligt rektorn inte samma sak som att man ska digitalisera hela undervisningen.