Putin i tal om Sverige: Våra kärnvapenstyrkor är beredda

Rysslands president Vladimir Putin talade under torsdagen om Sveriges medlemskap i Nato som ett ”hot” som ska ”neutraliseras”. I samma tal nämnde han flera gånger kärnvapen.
– Våra kärnvapenstyrkor är i högsta beredskap för garanterad användning, sade han.

Putins tal under onsdagen är officiellt riktat till det ryska parlamentet, men på plats i kongresshallen Gostiny Dvor i Moskva närvarar även hundratals andra inbjudna gäster.

Talet inleds med en hyllning till Ryssland, det ryska folket och en tyst minut för Rysslands ”fallna hjältar” i kriget i Ukraina.

Putin: ”Vi startade inte kriget”

Den ryske presidenten fortsätter därefter lovorda landets militär – som senaste veckorna rönt vissa framgångar i östra Ukraina.

– Vi startade inte kriget i Donbass. Men, vilket jag sagt mer än en gång, vi ska göra allt för att avsluta det. Utrota nazism och lösa alla utmaningar i den särskilda militära insatsen, och skydda våra medborgares självständighet och säkerhet, säger han och tillägger därefter:

– Våra kärnvapenstyrkor är i högsta beredskap för garanterad användning.

Ska ”neutralisera hoten”

Just kärnvapen är en punkt som Putin återkommer till fler gånger. Bland annat avvisar han spekulationer i västvärlden om att Ryssland planerar placera kärnvapen i rymden. Han anklagar samtidigt samma västvärld för att ägna sig åt ”kapprustning”.

– Och allt de hittar på nu, hur de skrämmer upp hela världen. Allt som detta egentligen hotar leda till är en konflikt med kärnvapen, och civilisationens undergång. Begriper de inte det, eller vad? frågar han sig.

Ett annat ”hot” som den ryske presidenten nämner är att militäralliansen Nato fått två nya medlemsstater inom loppet av ett år.

– Det är riktigt nödvändigt att stärka grupperingarna i den västra strategiska riktningen för att neutralisera hoten som Natos expansion österut utgör, och att Sverige och Finland går med i alliansen, säger han.

Ännu en utbrytarrepublik

Putins tal kommer dagen efter att Transnistrien vädjat om rysk hjälp. Transnistrien, jämförbart i storlek med svenska Bohuslän, är ett landområde inträngt mellan Ukraina och Moldavien som förklarade sig självständigt från Moldavien redan 1990 – innan Sovjetunionen upplösts.

Efter ett kortare inbördeskrig våren 1992, där utbrytrarrepubliken fick militärt stöd från Ryssland, kom parterna överens om en vapenvila som hållit sedan dess. De senaste 32 åren har den styrts som ett de facto självständigt land, men är inte erkänt av någon medlemsstat i FN. Sedan mars 2022 betraktar Europarådets parlamentariska församling landområdet som ockuperat av Ryssland.

Transnistrien har tidigare haft relativt goda relationer med Ukraina, men delvis efter påtryckningar från EU försämrades de gradvis vilket gjort den kustlösa republiken allt mer isolerad. 1 januari i år införde Moldavien dessutom en särskilt tull för alla varor som importeras till Transnistrien, vilket är bakgrunden till dess vädjan om hjälp från regeringen i Moskva.

I västvärlden spekuleras det nu i att Ryssland kommer försöka ingripa för att hjälpa de omkring 360 000 invånarna i Transnistrien.