Asylansökningar i EU på högsta nivå sedan krisen 2015

Asylansökningarna i EU ökade förra året med 18 procent till 1,14 miljoner. Det är den högsta nivån sedan migrantkrisen 2015-2016. Sifforna som offentliggjordes på onsdagen kommer från Europeiska unionens asylbyrå (EUAA).

Nyhetsbyrån Ruters som rapporterar om ökningen befarar att den sannolikt kommer att leda till en ytterligare intensifierad migrationspolitisk debatt där nationsvänliga aktörer får vind i seglen och attraherar fler sympatisörer i såväl de enskilda länderna som i valet till Europaparlamentet i juni.

Syrier och afghaner i topp

Som tidigare dominerar migranter från Syrien och Afghanistan. Nytt är att turkiska medborgare seglat upp till en tredjeplats i statistiken och uppvisar en ökning på hela 82 procent jämfört med året innan.

Rekord sattes också för ’palestinier’ med runt 11 600 asylsökanden i kölvattnet av Israels försvarskrig mot terrorgruppen Hamas. Då en majoritet av EU:s medlemsländer inte som Sverige erkänner det terrorstyrda ’Palestina’ som en stat kan det verkliga antalet vara högre genom att många registrerats som bara statslösa eller med någon annan nationalitet.

En tredjedel valde Tyskland

Tyskland noterades återigen som det EU-land som flest asylsökande i absoluta tal valt att söka asyl i med nästan en tredjedel av alla ansökningar. Som andel av befolkningen drabbades Cypern hårdast.

I de extremhöga siffrorna för 2023 ingår inte de nära 4,5 miljoner ukrainska flyktingar som sökt skydd i EU undan Rysslands invasion. De har inte formellt behövt ansöka om, asyl utan uppehåller sig i enlighet med EU:s tillfälliga massflyktsdirektiv.

Rekord även för illegala

Uppgifterna från EUAA kommer en månad efter att EU:s gränsskyddsbyrå, Frontex, slagit larm om den högsta ökningen av illegala migranter sedan asylsammanbrottet 2015-2016.

De extremhöga nivåerna har gett upphov till intensifierade diskussioner om hur man ska få stopp på den ohållbara situationen. I synnerhet på lokal nivå i många EU-länder duggar larmen tätt om att gränsen är nådd eller passerad för vad man mäktar med i asylmottagande.

Ökar trots åtgärder

EU centralt har skärpt den yttre gränsbevakningen sedan kaoset 2015-2016 och dessutom träffat avtal med länder i Mellanöstern och Nordafrika för att förmå fler människor att stanna där. Ändå ökar migrantströmmarna.

I slutet av förra året klubbades också en hårt kritiserad överenskommelse om att EU-länderna antingen måste ta emot ett visst antal migranter som Bryssel anvisar eller betala dyrt för att slippa. Men få tror att det kommer att räcka för att minska asyltrycket på de värst drabbade länderna mer än marginellt.