Regeringen vill begränsa offentlighetsprincipen – på grund av gängen

Den invandrade gängkriminaliteten gör ett allt större intrång i det svenska samhället. Utöver själva brottsligheten kan nu även den grundlagsfästa offentlighetsprincipen behöva begränsas. Media och allmänhet ska enligt ett regeringsförslag inte längre kunna ta del av rättshandlingar och utredningar rörande gängkriminalitet. Skälet är att gängen också läser dessa dokument och använder uppgifter i dem för hämndaktioner.

De kriminella invandrargängen har sedan en tid tillbaka växlat upp till att även ge sig på sina motståndares anhöriga, personer som inte är involverade i brottslighet. Gängrelaterade offentliga utredningar och rättshandlingar uppges användas av gängen för att kartlägga sina tilltänkta offers krets av anhöriga och bekanta i syfte att ge sig på dessa.

Befarade hämndaktioner när fup blir offentlig

I höstas sköts i en stort uppmärksammad händelse en 58-årig kvinna ihjäl i sitt hem i Uppsala. Hon var mamma till gängprofilen Ismail Abdo. Mordet skedde inom ramen för en konflikt inom det invandrarkriminella nätverket Foxtrot mellan Abdo och dess högste ledare Rawa ”kurdiske räven” Majid som numera styr verksamheten från en exiltillvaro i utlandet.

På torsdag väcker åklagaren åtal i målet. Det innebär att polisens förundersökning (fup) blir offentlig och kan begäras ut från domstolen av var och en som vill läsa. Inom polisen har det varnats för att de personer som figurerar i förundersökningsprotokollet riskerar hamna på dödslistor när gängkriget går vidare med ömsesidiga hämndaktioner.

Regeringen flaggar för grundlagsändring

Polisens varningar hörsammas nu av regeringen. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) flaggar för att den grundlagsfästa offentlighetsprincipen kan behöva begränsas på grund av de kriminella invandrargängen.

Även offentliga utredningar rörande den invandringsrelaterade gängkriminaliteten kan komma att bli hemligstämplade i framtiden om grundlagen ändras på det sätt som regeringen flaggar för.

Media och allmänhet hålls okunniga

Det påverkar i sin tur medias möjligheter att rapportera om denna brottslighet som seglat upp som en av de hetaste politiska frågorna på senare tid. Det leder i sin tur till att allmänheten blir sämre informerad om den gängkriminella brottsutvecklingen och att man får svårare att ta ställning till de olika partierna kriminalpolitik när man ska gå till valurnorna.

Trots detta ”vore det ansvarslöst av oss att inte överväga förändringar”, säger Strömmer i en kommentar till SvD och fortsätter:

– Jag kan bara konstatera att jag från flera håll hör att de kriminella nätverken blir alltmer systematiska i sitt sätt att kartlägga sina möjliga offer för hämndaktioner och annat.

Många åtal för dödsskjutningar och sprängningar

Utredningen i den nu stundande ovan nämnda rättegången är bara en i raden av ett mycket stort antal pågående sådana kopplade till invandrargängens dödsskjutningar och sprängdåd. Förra året sköts 53 personer – fler än en i veckan – ihjäl i gängkrigen och rekordmånga sprängningar begicks.

Varje sådan förundersökning som leder till åtal blir offentlig och kan begäras ut av media i sin kriminaljournalistiska bevakning. Men de kan också beställas hem av de gängkriminella. Och detta menar polisen – och nu även regeringen – medför sådana risker för hämndaktioner i de här miljöerna att grundlagsändringar kan behövas som begränsar offentlighetsprincipen.

Nästa steg efter anonyma vittnen

Justitieministern menar att det ska ses som en förlängning av den möjlighet att vittna anonymt som regeringen vill införa. Vilka vittnena är kommer inte media och allmänhet att kunna se, och inte heller de gängkriminella.

Om grundlagen ändras kan inte bara enskilda uppgifter i förundersökningar komma att bli hemliga – så sker redan idag och sedan länge – utan hela fupar och utredningar. Strömmer säger sig vara medveten om det demokratiskt allvarliga i att göra inskränkningar av det här slaget i grundlagen men menar att den invandrade gängkriminaliteten eskalerat till en punkt där det ändå är nödvändigt, åtminstone interimistiskt tills man ”knäckt gängen”.

– De kriminella nätverken utnyttjar vår öppenhet på ett så väldigt cyniskt sätt med brutala konsekvenser för enskilda att det vore ansvarslöst av oss att inte överväga förändringar. Men det är klart att vi över tid har ett intresse av att värna öppenhet och transparens, säger han.