SD hotar lämna EU-grupp om Fidesz bjuds in – men inte av ideologiska skäl

Sverigedemokraterna i EU är anslutna till den konservativa partigruppen ECR. Nu vill det ungerska regeringspartiet Fidesz, vars ledamöter för närvarande är grupplösa, ansluta sig till gruppen. Det stöter emellertid på patrull hos SD som hotar att lämna om så sker. Det primära skälet är dock inte bristande ideologisk samsyn, utan att Ungern förhalar Sveriges medlemskap i Nato.

Största parti i ECR-gruppen är det tills nyligen polska regeringspartiet Lag och rättvisa, som haft en ställning i Polen jämförbar med Fidesz i Ungern. Gruppen leds idag av det italienska regeringspartiet Fratelli d’Italia och ordförande i gruppen är partiets ledare tillika Italiens premiärminister Giorgia Meloni.

Flera ”radikalare” partier i gruppen

Partiet har av politiska motståndare beskrivits som fascistiskt och har även av mer neutrala bedömare betraktats som mer högerradikalt än det tidigare italienska regeringspartiet Lega, lett av före detta inrikesminister Matteo Salvini, och avgjort mer så än ungerska Fidesz.

Svenska SD placeras relativt dessa partier ytterligare en bit åt det liberala hållet men radikalare än brittiska Tories som tidigare dominerade gruppen men lämnade i samband med Storbritanniens utträde ur unionen. Här återfinns också, relativt SD mer profilerat nationalistiska, finska Sannfinländarna som dock var borta från gruppen i några år men anslöt sig igen förra året.

Förhalandet av Sveriges Natomedlemskap stötesten

Sammantaget har ett tämligen brett spektra av konservatism rymts i ECR. Ungerska Fidesz skulle inte sticka ut om partiet anslöt sig till gruppen. Skälet till att Sverigedemokraterna nu säger nej och till och med hotar att lämna gruppen om så skulle ske är inte att partierna ideologiskt står för långt ifrån varandra

I stället handlar det primärt om att Ungern tillsammans med Turkiet (som inte är ett EU-land) förhalat Sveriges inträde i militäralliansen Nato. För att slutgiltigt underteckna ratificeringen har landets premiärminister tillika regeringspartiet Fidesz ordförande Viktor Orban krävt att Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) avlägger ett statsbesök i Budapest.

Det kravet har Kristersson gått med på. Något datum är i skrivande stund dock inte spikat. Från Ungerns sida handlar kravet om två saker där det ena är att diskutera den hårda fientlighet som Sverige uppvisat gentemot Ungern, även partier som ingår i regeringen som man vill se ett slut på om länderna ska vara alliansbröder i Nato.

Vill säkra fortsatt tillgång till JAS Gripen

Det andra skälet är att Ungern vill försäkra sig om en förlängning av det avtal man idag har med Sverige om stridsflygplanet JAS Gripen, som den ungerska försvarsmakten idag leasar. Enligt SAAB:s vd Micael Johansson ligger redan en tioårig förlängning på bordet men är inte slutgiltigt undertecknad. Ungern vill dessutom säkra ett avtal som sträcker sig längre in i framtiden än så.

Agerandet företer likheter med hur Turkiet förhalande sin ratificering av Sveriges Natomedlemskap som påtryckningsmedel i andra diskussioner, bland annat den om att köpa stridsflygplan från USA.

Motsatte sig 600 miljarder i EU-stöd till Ukraina

På regeringsnivå har Ungern, som i sammanhanget likställs med Fidesz, som enda EU-land motsatt sig ett förslag att ta motsvarande 600 miljarder kronor ur EU:s budget för att förstärka Ukrainas krigskassa. Efter hot om att fråntas sin rösträtt i såväl EU-parlamentet som andra av unionens fora, valde emellertid Ungern att ge med sig.

Motståndet hade både ett principiell skäl och ett mer egennyttigt. Det förstnämnda är att man. med visst fog, anser det vara ett konstitutionellt regelbrott att använda EU:s skattepengar på det sättet och i den storleksordningen. I det ställningstagande har man haft Sverigedemokraterna stöd. Man har i stället förordat en lösning där pengarna lånas upp och ut till Ukraina med EU:s namn som säkerhet.

Det andra skälet har varit att Ungern velat villkora ett ja till utbetalningarna till Ukraina med att EU frigör de betydande summor i EU-stöd som landet har rätt till men som Bryssel frusit som påtryckningsmedel för att förmå Ungern att ändra delar av sin inrikespolitik relaterade till rättsväsende, migration och media. Inte heller där har det rått några större ideologiska konflikter med Sverigedemokraterna.

Andra partier i ECR-gruppen har däremot haft kritiska synpunkter på Ungerns, och därmed Fideszs inrikespolitik. Några av dem menar också att Ungern inte tillräckligt tydligt tagit ställning mot Rysslands invasion av Ukraina. Ungern har emellertid officiellt fördömt invasionen.

Skulle bli tredje största grupp i EU-parlamentet

Konkret skulle ECR förstärkas med ytterligare 12 mandat om Fidesz bjuds in. Det skulle göra gruppen till den tredje röststarkaste i parlamentet om det stundande EU-valet går som opinionsmätningarna indikerar, vilket skulle bidra till det som Sverigedemokraterna ser som sitt främsta skäl för sin närvaro i Bryssel – att påverka EU inifrån i mindre federalistisk riktning.

Sverigedemokraternas nej till Fidesz och hot om att lämna gruppen om partiet släpps in uppfattas också det som en form av påtryckning mot Ungern att undanröja den sista formaliteten som står i vägen för Sveriges Natomedlemskap.

Vart SD skulle ta vägen om partiet gör verklighet av hotet att lämna ECR är i skrivande stund oklart. I en skriftlig kommentar till media säger partiets EU-parlamentariker Charlie Weimers bara att den uppkomna situationen ”har fått oss att se över våra möjligheter”.