Vill bygga megabatteri vid nedlagt kärnkraftverk

Kärnkraftverket Brokdorf i Schleswig-Holstein stängdes ner nyårsafton 2021. Nu vill Energiföretaget PreussenElektra göra om platsen till den hittills största storskaliga lagringsplatsen i EU. Mellan 2026 och 2036 vill de bygga en batterilagringsanläggning med en effekt på upp till 800 MW och en lagringskapacitet på 1 600 MWh.

I matematiska termer skulle lagret kunna försörja 1,5 miljoner hushåll med el under två timmar. Moderbolaget, Eon, avser att använda lagringsanläggningen för att stabilisera näten, vilket blivit ett allt större problem i takt med att den väderberoende vindkraften byggts ut efter att Tyskland lagt ner sin kärnkraft.

– Vi är idealiskt placerade för att vara en del av lösningen på den nuvarande spända nätsituationen i regionen”, menade Preussenelektras VD Guido Knott.

Flaskhalsar i elnätet

En stor lagringsanläggning i Brokdorf hoppas kunna vara en lösning på de ibland mycket hetsiga debatterna om nätavgifter i elnätet och en eventuell uppdelning av elpriszonen i minst två områden, en nordlig och en sydlig zon. Ett problem uppstår av den oproportionerligt höga tätheten av vindkraftverk i norr innebär, vilket innebär att deras överskottsinmatning till näten regelbundet måste begränsas.

Enligt Preussenelektra är anläggningens läge och anslutning till Tennet:s högspänningsnät något som talar för att platsen för kärnkraftverket senare ska användas som ett stort batteri. Kärnkraftverket har dels en egen transformatorstation dels ligger de viktigaste elnätknutpunkterna i delstaten i närheten.

Eons planer för Brokdorf befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Viktiga frågor, som vem som ska vara operatör eller vilken teknik Eon och Preussenelektra ska använda, har ännu inte avgjorts. Dessutom finns det fortfarande osäkerhetsfaktorer som kan försena den planerade byggstarten 2026.

Väntar på tillstånd

Preussenelektra väntar till exempel fortfarande på det avvecklings- och nedmonteringstillstånd som bolaget ansökte om 2017. Enligt Knott vill Preussenelektra gärna komma igång med detaljplaneringen. För att kunna förverkliga byggandet av lagringskraftverket måste anbudsförfarandet och beställningen av de nödvändiga komponenterna äga rum senast i mitten av 2024.

– Den fortsatta utvecklingen av detta lovande storskaliga projekt beror på detta”, fortsatte verkställande direktören.

Brockdorf togs i drift 1986 som ett kärnkraftverk med 1480 MW. Anläggningen drevs fram till slutet av 2021.

Kritik mot batterier

Storskalig batterilagring har diskuterats flitigt i takt med att den väderberoende elproduktionen ökat kraftigt. Vindkraftens förespråkare pekar på sådan batterilagning som lösning på en del av vindkraftsindustrins problem, nämligen att behöva lagra elen för att väga upp dess oförutsägbarhet. Men kritiker menar att åtminstone dagens batteriteknologi inte duger för det syftet.

I dagsläget är kostnaden för sådana batterier stor, men deras förspråkare pekar på att priserna samtidigt sjunkit kraftigt på dem sedan 2010. Även kvalitén på batterierna är ett orosmoment, då deras förmåga att lagra kraftigt går ner med användning av batterierna.

Det har även diskuterats andra sätt att lagra energin från vindkraftverken, såsom att lagra det i vätgas. Men även denna vision har fått kritik, bland annat från Jan Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik, som skrev att ”tekniken för att omvandla elektricitet till vätgas är ännu under utveckling och vi vet inte om den fungerar i stor skala, vätgas är svår att lagra, exceptionellt reaktiv och svår att hantera på ett miljövänligt sätt.”

SE ÄVEN SAMNYTTS GRANSKNING AV VINDKRAFTEN HÄR