Domstol: Förbud mot slöja är INTE diskriminering

Bevakningsföretaget Rapid Säkerhet AB får rätt mot en tidigare anställd muslimsk invandrarkvinna som stämt arbetsgivaren för diskriminering. Arbetsdomstolen slår i ett färskt beslut fast att företagets neutralitetspolicy beträffande kläder i tjänsten, som bland annat innefattar ett förbud mot att drapera sig i slöja, inte strider mot svensk diskrimineringslag.

Kvinnan, som är i 25-årsåldern och bosatt i Stockholmsförorten Skärholmen, tog för några år sedan anställning på bevakningsföretaget med väktarliknande arbetsgifter att upprätthålla tryggheten i tunnelbanan i Stockholm. Efter en tid radikaliserades kvinnan i sin muslimska tro och kunde inte längre tänka sig att vistas utanför hemmet utan slöja.

Det uppstod då en konflikt med arbetsgivaren som har en neutralitetspolicy som bland annat innebär att man som anställd inte får bära religiösa och politiska attribut i tjänsten. Kvinnan vägrade nu att följa regelverket och det utmynnade i att hon lämnade företaget.

– Det här är en arbetsmiljöfråga och ingenting annat. Våra anställda jobbar i publika miljöer och vi anser att det kan finnas en ökad risk för hot och våld om man bär den här typen av attribut. Vi har en neutralitetspolicy sedan 20 år tillbaka som innebär att inga religiösa, politiska eller filosofiska attribut tillåts i uniformen, har en representant för företaget tidigare förklarat.

Gick till tingsrätten

Kvinnan ansåg dock att hon blivit utsatt för olaglig diskriminering på grund av kön och religion och stämde den tidigare arbetsgivaren i tingsrätten. Hon krävde att Rapid Säkerhet AB skulle betala henne en ansenlig summa pengar i diskrimineringsersättning.

Att företagets neutralitetspolicy också är till för de anställda, för att de ska slippa konfronteras i tjänsten för sina religiösa och/eller politiska åsikter, menar kvinnan inte stämmer. Hon anser att hon per definition är diskriminerad i Sverige på grund av sin hudfärg.

– Jag är en svart kvinna, jag kommer att bli diskriminerad oavsett om jag bär slöja eller inte. Jag ska inte behöva säga upp mig från mitt jobb för att jag utövar en religion. Att bära slöja är en del av samhället, sade hon i en replik till sin tidigare arbetsgivare.

Domstolen gick emellertid på arbetsgivarens linje – någon olaga diskriminering hade det inte varit fråga om när kvinnan fått lämna sin tjänst efter att ha radikaliserats till fundamentalistisk islam och vägrat arbeta utan slöja. Hon dömdes att betala Rapid Säkerhet AB:s rättegångskostnader.

Gick till Arbetsdomstolen

Kvinnan var missnöjd med domen och vända sig i stället till Arbetsdomstolen i hopp om att få rätt där. Men på Luciadagen slog AD fast att tingsrättens beslut var korrekt – ett vaktbolag får ha en neutralitetspolicy där man säger nej till att anställda bär religiösa och politiska attribut i tjänsten. Man skriver:

”Arbetsdomstolen har funnit att en s.k. neutralitetspolicy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.”

Kvinnan hade anfört att slöjförbudet strider mot EU-lagstiftning. Men det anser inte någon av rättsinstanserna är fallet. Man hänvisar till svenska arbetslagstiftning och ett företags arbetsledningsrätt som ger befogenhet att ha regler av det aktuella slaget.

Den muslimskt fundamentalistiska kvinnan förpliktas nu att även betala motpartens rättegångskostnader i Arbetsdomstolen. Motsvarande beslut för den tidigare rättegången i tingsrätten kvarstår.

Domen kan laddas ned och läsas i sin helhet HÄR.