Skolforskare: Invandringen drar ned PISA-resultaten

Viktat för Sveriges extremt höga utomvästliga invandring klarar vi oss betydligt bättre i PISA-mätningen än vad larmsiffrorna indikerar. Det är främst lågpresterande invandrarelever som drar ned det svenska resultatet. Det konstaterar skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren.

Som Samnytt tidigare uppmärksammat fortsätter kunskapsraset bland svenska elever. För att dölja tappets storlek valde man tidigare att exkludera de mest lågpresterande invandrargrupperna, men efter kritik har man nu tvingats ta med dessa igen och det verkliga raset framträder därför nu i sin fulla anskrämlighet.

Pandemin inte en orsak i Sverige

De till vänster på den politiska skalan som fortfarande vill framställa Sveriges massinvandring som ett framgångskoncept, pekar man nu ut covid-pandemin som huvudorsak till tappet. Men det svenska PISA-raset har fortgått sedan långt innan Kinaviruset uppfanns.

I länder som bommade igen skolorna under pandemin kan den ha gett större utslag i siffrorna. Men effekten är marginell för länder som Sverige som valde att bedriva undervisning ungefär som vanligt utom för de elever som ådrog sig covid och tvingades stanna hemma i några veckor.

Invandringen den dominerande orsaken

Det som sticker ut som den dominerande orsaken till att Sverige rasar är i stället massinvandringen från lågutvecklade länder utan kunskaps- och bildningstradition. Mätningar indikerar också att det troligen skiljer i intelligens på gruppnivå, för vissa länder markant jämfört med Sverige.

Den invandringsrelaterade bristen på studiero i klassrummen påverkar i viss utsträckning skolresultaten också för andra elevgrupper då det blivit svårare för dem att tillgodogöra sig undervisningen och lärarna tvingas ägna alltmer tid åt annat än att förmedla kunskap.

Men svenska elever står sig ändå relativt bra i PISA-mätningen om man borrar djupare i den och differentierar. Visserligen har resultaten sjunkit något också för elever med svensk bakgrund men det tappet är litet som andel av raset jämfört med det som det kraftigt ökande antalet lågpresterande migrantelever bidrar med.

Förvånad att Sverige inte tappat ännu mer

Gabriel Heller-Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, som tittat närmare på siffrorna efter den senaste mätningens katastrofsiffror är tvärtom förvånad över att Sverige inte tappat mer på grund av, som han skriver, ”Sveriges generellt större och mer komplicerade invandring än andra länder”.

Han noterar vidare att Sverige ligger fortsatt högt om ”man justerar för effekten av invandring”. Sverige står sig då hyfsat bra i relation till ett på samma sätt demografiskt viktat OECD-snitt.

Kan tänkas bort på papperet, inte i verkligheten

Men i verkligheten kan man inte på samma sätt som på papperet bara räkna bort att stora invandrargrupper inte klarar skolan. Det får allvarliga konsekvenser för Sverige som kunskapsnation, vår internationella konkurrenskraft och exportindustri som står för hälften av det svenska välståndet. Lågpresterande invandrarelever är också överrepresenterade bland de som söker en karriär inom den grova gängkriminaliteten.

Men tittar man avgränsat bara på svenska elever hamnar Sverige på en hyfsad sjunde plats i mätningen. Det är när man tar med eleverna med invandrarbakgrund som vi rasar till alarmerande låg nivå. ”När man justerarför invandringens effekter presterar alltså svenska elever fortfarande bland de bästa i hela OECD”, skriver Heller-Sahlgren.

Segregerande effekt på arbetsmarknaden

Det här får också segregerande effekter på arbetsmarknaden. Från vänsterpolitiskt håll framhålls ofta att det råder en underrepresentation av personer med utomvästlig invandrarbakgrund på höga positioner i samhället och man vill påskina att detta beror på diskriminering.

Den verkliga orsaken är i stället att få invandrarelever givet sina skolbetyg kan konkurrera om de mer kvalificerade jobben. I takt med att sådana personer som andel av Sveriges befolkning ökar kontinuerligt och om några decennier kan utgöra en majoritet av de som lever här kan det på inte alltför lång sikt skaka Sveriges ställning som välstånds- och välfärdsnation i grunden.

Heller-Sahlgren påtalar också att andra länder kan misstänkas fuska med resultaten på det sätt som Sverige gjorde fram till nyligen. Detta genom att exkludera grupper som drar ned siffrorna och på så sätt kunna framställa sig som en bättre kunskapsnation än man faktiskt är. Sett i det perspektivet framstår Sverige nu när man nu åter börjat redovisa mer ärliga siffror som relativt omvärlden något bättre om än inte bra.

LÄS ÄVEN: Svenska skolbarn allt dummare