125 svenska kyrkor har rivits, brunnit eller sålts sedan år 2000

125 av Svenska kyrkans kyrkor har antingen rivits, brunnit ned eller sålts sedan år 2000. Det framgår av en rapport som Svenska kyrkan tagit fram.
– Ekonomin är den dominerande faktorn, säger Svenska kyrkans kulturarvschef Markus Dahlberg till Samnytt.

”I Sverige river vi inte gudstjänstlokaler. Vi ska som samhälle slå tillbaka mot våldsbejakande extremism oavsett grund – men det ska ske inom den demokratiska rättsstatens ramar”.

Så uttryckte sig statsminister Ulf Kristersson (m) i lördags. Bakgrunden var att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson några timmar tidigare talat om att ”riva moskébyggnader där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob eller antisemitisk propaganda”.

LÄS MER: Åkessons besked: Vi behöver RIVA moskéer

125 kyrkobyggnader

Men gudstjänstlokaler, inte minst kyrkor, rivs redan idag i Sverige. Det berättar Markus Dahlberg, enhetschef för kulturarvsstöd i Svenska kyrkan, för Samnytt.

Svenska kyrkan har drabbats av omfattande IT-bekymmer senaste dagarna, men till slut kan Dahlberg hjälpa Samnytt att ta del av en drygt hundra sidor tjock rapport som togs fram tidigare i år.

Enligt den rapporten har en handfull kyrkor rivits sedan år 2000 då Svenska kyrkan skildes från staten. Andra har brunnit ned och ett större antal har sålts.

– Det rör sig om ett tiotal kyrkor per år. Ibland fler och ibland färre, säger Dahlberg.

Han poängterar att han då talar om kyrkorum vilka invigts av Svenska kyrkan, och att den definitionen skiljer sig från kulturminneslagen.

– Det är invigda kyrkorum. Det är rummet som man inviger, säger han.

Ekonomin viktigaste anledningen

Det är de lokala församlingarna som beslutar om att riva eller sälja kyrkor. Den främsta anledningen till det drastiska beslutet är att man man inte längre har råd att behålla sin kyrka.

– Till slut inser man att ekonomin inte går ihop på lång sikt och då landar man i det här beslutet. Men det är inget lätt beslut för någon församling, säger Markus Dahlberg.

– Det finns olika bevekelsegrunder till att man gör det, men ekonomin är den dominerande faktorn.

De flesta kyrkor som avyttras är nyare kyrkor. Omkring hälften är byggda efter 1960.

Men det finns även några riktigt gamla kyrkor som Svenska kyrkan gjort sig av med. Två av dem, Tösse gamla kyrka i Åmål och Huggenäs kyrka i Säffle, är båda från 1200-talet.

Blir restauranger

De flesta kyrkor som Svenska kyrkan avyttrat finns alltså kvar, men med nya ägare. Ett 20-tal har sålts till andra trossamfund, främst kristna sådana.

Några av de kyrkor som sålts har blivit privatbostäder medan andra numera är restauranger. Näsby kyrka i Kristianstad är en av dem. Kyrkan är numera en arabisk restaurang.

Men kyrkor rivs inte enbart. Det tillkommer och byggs även nya. Ett exempel på det är Viksjö kyrka i Stockholmsförorten Viksjö i Järfälla kommun.

Den gamla kyrkan från 70-talet revs och ersattes med en ny 2005. Den är en av 25 nya kyrkor inom Svenska kyrkan sedan år 2000.

”En byggnad man ogärna gör sig av med”

Totalt sett minskar dock antalet kyrkor i Sverige. I dagsläget finns omkring 3400 kyrkor, omkring 100 färre jämfört med sekelskiftet.

– Man kan generellt säga så att det finns en stor vilja att behålla sina kyrkor. Det är en byggnad man ogärna gör sig av med. Man vrider och vänder på problematiken. Ofta under lång tid, säger Markus Dahlberg.

– Det är ju ett definitivt beslut, så det är väl mycket klokt att man noga tänker igenom det.

LÄS ÄVEN: Statsministern rycker ut för att skydda islamiseringen: ”I Sverige river vi inte gudstjänstlokaler”