Ylva Johansson vill locka sju miljoner nya migranter till EU via ”talangpool”

Sveriges ofta uppmärksammade EU-kommissionär Ylva Johansson (S) drar nu igång ett nytt migrationspolitisk projekt på överstatlig nivå som ser ut att kunna bli föremål för debatt. Det handlar om en ”talangpool” för att locka stora mängder utomvästliga migranter att söka sig till EU. Skälet är en påstådd skenande brist på arbetskraft i unionen.

Sverige och många andra EU-länder har en omfattande massarbetslöshet bland den allt större grupp utomvästliga migranter som man släppt in. Men enligt Bryssel råder det samtidigt en skriande brist på arbetskraft.

Många menar att man för att lösa dessa två problem behöver matcha den befintliga arbetskraftsreserven mot de vakanta jobben. Då utbildningsnivån bland migranterna generellt är låg låter sig detta inte enkelt göras för mer högkvalificerade jobb men borde relativt enkelt fungera för låg- och medelkvalificerade arbeten.

Även lågkvalificerade jobb

Men någon sådan differentiering vill Ylva Johansson och den övriga EU-kommissionen inte ha. I den nya online-tjänsten för att locka hit utomvästliga migranter, som utformas med den som redan finns för rörlig arbetskraft inom unionen EURES som förebild, kommer fokus inte att ligga på spetskompetens utan mer på företag som söker mer lågkvalificerade arbetskraft.

Det blir en vinstlott för de många potentiella välfärdsmigranter som finns runt om i världen som inte kvalificerar sig för asyl eller har någon anknytningsperson i EU att anhöriginvandra till.

Nitlotten drar EU-ländernas skattebetalare som binds upp till fortsatt bidragsförsörjning av stora grupper migranter som redan finns här och som annars kunnat ta de här jobben men nu i stället cementeras i utanförskap ännu längre bort från arbetsmarknaden.

Än så länge är projektet bara på förslagsstadiet. Om det som beskrivs som en ”talangpool” blir verklighet hävdas det att det blir frivilligt för medlemsländerna att ansluta sig. Annat som introducerats på det sättet har sedan kommit att övergå i obligatorium.

Sju miljoner nya migranter på fem år

Om allt går i lås är Ylva Johanssons mål att de närmaste fem-sex åren locka hit minst sju miljoner nya migranter från tredje världen. Som argument för detta anförs att EU-länderna annars inte kommer att klara den gröna energiomställningen och att vi kommer att hamna på efterkälken gentemot Kanada, USA och Australien i den globala kampen om ”talanger”.

– Fram till 2030 kommer vi behöva ytterligare 7 miljoner människor i arbetskraften, bara på grund av demografi. Vi kommer verkligen att behöva mer arbetskraftsinvandring, konstaterade Ylva Johansson på en pressträff.

Den svenska EU-kommissionären slog fast att vi måste ge upp idén på att i den utsträckning som skulle behövas få de idag befintliga bidragsberoende migranterna i EU i arbete eller höja deras kompetens till en nivå där de blir anställningsbara för ett bredare urval jobb. Att på bred front importera nya migranter är i stället lösningen.

Sänkta krav på att kontrollera kvalifikationer

För att locka hit fler migranter snabbare vill Johansson att kraven på att kontrollera de arbetssökandes kvalifikationer sänks. Man ska i framtiden lita lika mycket på dokument utfärdade i utomvästliga länder som man idag gör på sådana utfärdade i EU eller övriga Västvärlden.

I stället för att behöva söka jobb på egna referenser som arbetsgivaren kan kontrollera ska migranterna utrustas med ett särskilt EU-dokument där Bryssel intygar att de har den kompetens de uppger sig ha. Företagen ska känna sig trygga med detta i sin rekrytering.

Johansson erkänner att det inte bara handlar om att få hit arbetskraft utan lika mycket om EU-kommissionens liberala ”övergripande strategi för migration”. En av tankarna bakom projektet är att de som idag tar sig in illegalt i EU inte ska stoppas utan i stället erbjudas en legal väg in till unionen.

– Som ni vet intensifierar vi våra insatser när det gäller att förhindra irreguljära ankomster och förhindra att människor dör i Medelhavet och i Atlanten. För att det ska vara effektivt måste vi tillhandahålla lagliga vägar och det här är en del av det, förklarade den svenska EU-kommissionären.

Välkomnas av Svenskt Näringsliv

På Svenskt Näringsliv välkomnar man förslaget. Arbetsgivarorganisationens arbetsmarknadsexpert Amelie Berg kallar förslaget för ”framåtsyftande” och ser bara fördelar med att attrahera miljontals nya migranter från den låguvecklade delarna av världen.

– Vi tycker absolut att det här är ett steg i rätt riktning och det är någonting som den svenska regeringen borde ta sig en funderare över också, med tanke på att man här vill begränsa möjligheterna för tredjelandsmedborgare, säger Berg till Dagens Industri.

Hon tycker i motsats till många andra inte att arbetskraftsinvandringen ska begränsas till kvalificerade jobb där det saknas utbildad kompetens i Sverige. I stället vill hon se vidöppna spjäll för alla sorters jobb.

Ett annat ben i ambitionen och förslaget att locka hit migranter från avlägsna länder är att göra EU-ländernas offentligfinansierade lärosäten, gymnasier, högskolor och universitet än mer öppna för sökanden utanför unionen. ”Rörlighet inom unionen för studenter på alla utbildningsnivåer” bör prioriteras, skriver man.