SD säger ja till klimatmål – vill slippa ”bråk” med regeringen

Sverigedemokraterna ändrar sig och säger ja till de klimatpolitiska målen. Det meddelades vid en gemensam pressträff med regeringspartierna under tisdagen. Partiets miljöpolitiske talesman Martin Kinnunen säger till Samnytt att helomvändningen görs för att slippa konflikter inom regeringssamarbetet.
– Då hade vi bråkat om det där, säger han.

År 2045, alltså om 22 år, ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Detta enligt det så kallat klimatpolitiska ramverk som Stefan Löfven utlyste i sin regeringsförklaring 2014, och som alla riksdagspartier ställde sig bakom 2017.

Eller nästan alla partier. Sverigedemokraterna har hela tiden motsatt sig ramverket och de mål som kanske inte minst syftat till att göra bränsle- och drivmedelspriser allt dyrare. Fram till nu.

Ändrar sig för att slippa bråk

Under tisdagen meddelades att partiet plötsligt ändrar sig. Beskedet kom under en pressträff som SD:s miljöpolitiske talesman Martin Kinnunen höll tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M), energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) samt klimat- samt miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

En åttasidig tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet slår fast att även Sverigedemokraterna nu står bakom det hägrande nettonollsmålet, nio år efter att Löfven utlyste det. Kinnunen säger till Samnytt att hans parti sluter upp bakom klimatmålet för att undvika konflikter med de tre regeringspartierna.

– Det hade varit problematiskt om vi inte hade varit det. Då hade vi bråkat om det där, säger han samt:

– Det var viktigt, som vi såg det, för vi skulle fått slitningar just om hur vi pratar om att vi vill genomföra saker.

Minskad betydelse

Kinnunen anser att den svenska klimatambitionen om nettonollutsläpp fått minskad betydelse. Anledningen är EU-krav som ändå ålägger medlemsstaterna att minska sina utsläpp.

– Det gör att 2045-målet inte spelar lika stor roll längre, skulle vi vilja säga. Därför har inte vi tyckt att det är en jätteviktig fråga, utan det viktigaste är att vi kan få till stånd politik som styr mot mer effektiva åtgärder som följer den inriktning vi har i Tidöavtalet, menar han.

Han tar bränslepriser som exempel, där SD vill ändra det så kallade etappmålet för transporter för att göra det billigare att köra bil.

– Det leder inte till några politiska eftergifter för oss, utan vi kan fortsätta och påverka den politiska inriktningen på samma sätt som tidigare, säger han.

Vill avdramatisera

För även om Sverigedemokraterna nu går med på nettonollmålet, så vill partiet förändra klimatmålen. Särskilt de så kallade etappmål som är tänkta att fungera som en slags milstolpar, delmål på vägen till det utlovade klimatnirvanat.

– De kom till i Miljömålsberedningen och nu skickas de in i Miljömålsberedningen igen. Så det betyder att partierna också är överens om att klimatmål ska förändras, säger Kinnunen.

Och den miljöpolitiske talesmannen menar att Sverigedemokraterna sannolikt agerat ungefär likadant, även om det ensamt styrt Sverige.

– Jag vill avdramatisera 2045-målet. Det innebär ingen stor förändring mot om vi hade varit ensamma i regeringen hur vi hade fått bedriva politiken. Vi hade i alla fall tvingats följa EU-lagstiftning som hade styrt mot samma slutmål, säger Martin Kinnunen.