Studie: Arv avgörande för skolresultat – miljö irrelevant

Regering efter regering har som vana att kasta alltmer pengar på skolor och elever i så kallade utsatta områden för att höja resultaten, något som aldrig tycks ge några effekter. I en ny studie förklaras anledningen.

Effekten av kumulativ barndomsexponering för grannskapets socioekonomiska nackdelar på skolprestationer – en registerbaserad studie om grannskap, skolor och syskon. Det är namnet på den finska studien där samtliga skolbarn i större städer ingår.

Enligt författarna visar flera studier att exponering för nackdelar i grannskapet förutsäger sämre utbildningsresultat bland ungdomar. Selektiv sortering i grannskap, andra oobserverade barndomsfamiljeegenskaper och att inte ta hänsyn till andra relevanta sociala sammanhang såsom skolor hämmar dock starka kausala slutsatser från de samband som rapporterats i tidigare studier.

Baserat på longitudinella registerdata över den totala befolkningen av finska barn i storstäderna studerade man i vilken utsträckning variationen i betygsgenomsnitt (GPA) var hänförlig till skolor, stadsdelar och familjer. Man försökte också avgöra om exponering för grannskapsnackdelar förutspådde GPA efter att ha tagit hänsyn till icke-slumpmässigt urval i grannskap genom att jämföra syskon med differentiell exponering för grannskap.

Ingen effekt

Totalt sett observerades ingen effekt av grannskapsnackdel på GPA efter att ha tagit hänsyn till observerade och oobserverade familjeegenskaper i den allmänna befolkningen.

Man observerade dock en icke försumbar men inte statistiskt signifikant effekt av grannskapsnackdel bland barn till föräldrar med enbart grundläggande utbildning. Familjefaktorer stod för det mesta av variationen i GPA och endast cirka en procent av variansen var hänförlig till grannskapet.

Grannskapets svaga relevans för utbildningsresultat kan återspegla framgången för utbildnings- och annan socialpolitik som begränsar uppkomsten av grannskapseffekter, sammanfattar man.