Regeringen och SD: ”Fler ska välja att frivilligt återvandra”

Regeringen och Sverigedemokraterna kallade på torsdagen till pressträff för att berätta att man tillsätter en utredning som ska undersöka möjligheterna att förmå personer som levt i Sverige en längre tid tid att frivilligt återvandra till sitt hemland. Fokus ska ligga på ”personer som inte har integrerats i det svenska samhället, genom till exempel försörjning, språk och andra kulturella faktorer”.

Pressträffen hölls i av migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) flankerad på ömse sidor av av Maurico Rojas (L), Ingemar Kihlström (KD) och Ludvig Aspling (SD) som tog till orda i tur och ordning. Malmer Stenergard inledde och konstaterade bland annat:

– Det finns många personer som lever i ett utanförskap och som vill integreras i det svenska samhället, de ska få den hjälp som behövs. Samtidigt finns det personer som bor i Sverige och som inte har kommit in i det svenska samhället. För dem kan återvandring vara ett bra alternativ och en möjlighet att skapa sig en bättre tillvaro. Det är viktigt att de också erbjuds ett bra stöd.

Det klargjorde att erbjuda stöd till återvandring inte är någon ny företeelse, utan har funnits sedan 1984. Enligt de regler som gäller idag kan personer som vill återvandra få hjälp med det praktiska och administrativa kring hemresan och även ett av skattebetalarna finansierat ekonomiskt stöd på upp till 40 000 kronor per familj.

Utredning tillsätts

Röster, framför allt inom Sverigedemokraterna, har höjts om att de här incitamenten är för svaga och behöver förstärkas. Det har man inom ramen för Tidöavtalet fått med sig de övriga partierna i regeringsunderlaget på. En särskild utredare ska nu se över hur återvandring kraftigt kan stimuleras och öka.

Målgruppen är personer bosatta i Sverige med anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Särskilt fokus ligger på personer som ”inte har integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer”.

På bordet om ett år

Först om ett år, i augusti 2024, ska den färdiga utredningen ligga på bordet. Då hoppas regeringen och SD ha fått svar på vilka lagstiftningsåtgärder, stödinsatser och/eller andra åtgärder som gett påvisbara resultat i andra länder med liknande invandrings- och integrationsrelaterade problem. Särskilt Danmark nämns som ett land utredaren ska studera.

Vidare ska då finnas ett färdigt förslag på vilka omständigheter som kan utgöra grund för att kvalificera sig för stöd till återvandring. En samhällsekonomisk analys ska också göras av hur ökad återvandring på olika sätt kan stärka Sverige. Utredaren ska också bedöma vilka ekonomiska incitament – morot och piska – som kan anses etiskt försvarbara och juridiskt möjliga för att förmå personer som inte passar in i Sverige och ligger det svenska samhället till last för att förmå dessa att frivilligt lämna landet.

Uppmärksammad nationalekonom får uppdraget

Utredaren ska också analysera vilka nya och förstärkta verktyg berörda myndigheter kan ges för att bättre än idag stödja personer som kan komma i fråga för återvandring. Det handlar bland annat om att finnas till hands inför flytten tillbaka för att hjälpa till med praktiska förberedelser och samordning med aktörer i hemlandet.

Den som tilldelas utredningsuppdraget är nationalekonomen Joakim Ruist vars forskning haft stort fokus på ekonomiska konsekvenser av migration och integration. Han fick viss medial uppmärksamhet efter att han inbjuden till SVT protesterade mot stats-TV:s nyhetsankares invändning om att han kanske borde hållit tyst om fakta om invandringens höga kostnader och inte publicerat sin rapport om dessa, då uppgifterna skulle kunna komma att användas som argument i den politiska invandringsdebatten.

Hela torsdagens pressträff kan ses nedan.