Riskokare från Bangladesh skulle utvisas – får nu asyl med ”ömmande” att processen tog lång tid

En bangladeshier fick uppehållstillstånd för att jobba på indisk restaurang. Han nådde inte upp till lönekraven och Migrationsverket beslutade om utvisning. Han sökte då asyl i stället. Migrationsdomstolen avfärdade samtliga anförda skyddsskäl. Men eftersom asylprocessen med alla överklaganden tagit sex år får mannen med familj ändå asyl, på ”särskilt ömmande omständigheter”.

En man från Bangladesh beviljades uppehållstillstånd för arbete under tre perioder år 2010-2015. Han tog med sig sin fru och ett barn till Sverige. Väl här föddes två barn till. År 2017 uppdagades det att mannen inte uppfyllt villkoren som ställs på arbetskraftsinvandrare från tredje världen i åtminstone 48 av 56 arbetade månader. Bland annat måste man tjäna minst 13 000 kronor per månad.

Mannen försökte då få asyl med hänvisning till att två av hans barn skulle vara sjuka och/eller handikappade. Migrationsverket beslutade ändå om utvisning i september 2017. Familjen överklagade då till migrationsdomstol som i oktober 2018 återförvisade ärendet till Migrationsverket. Detta då familjen passat på att anföra skyddsskäl gentemot hemlandet och dessa nya skäl inte tidigare prövats av Migrationsverket.

Migrationsverket tog därefter nästan två år på sig innan man i juli 2020 återigen beslutade om utvisning, varefter familjen återigen överklagade till migrationsdomstol. Domstolen dröjde sedan ända fram till 2023 innan man tog ställning till asylansökan och inkom med det domslut som den här artikeln bygger på.

Anses ej ha skyddsskäl gentemot hemlandet

Familjen har anfört tre olika så kallade ”skyddsskäl” gentemot hemlandet:

– Mannen i familjen ska ha varit aktiv i partiet BNP.
– Mannens familj ska ha krävt att han lämnar sin hustru.
– Hustrun ska ha gått och blivit kristen.

Migrationsdomstolen avfärdar dessa tre skäl och beslutar att familjen inte ska anses ha skyddsskäl gentemot hemlandet.

Lång asylprocess ger asyl

Efter att ha radat upp ett antal skäl som var för sig anses otillräckliga för att generera uppehållstillstånd så lyckas till slut migrationsdomstolen samla ihop ett antal skäl som vid en så kallad ”sammantagen bedömning” ger familjen asyl. Domstolen skriver:

Den långa vistelsetiden beror i huvudsak på att A, B och C tidigare har haft uppehållstillstånd på grund av arbete och som medföljande familjemedlemmar samt att hela familjens asylprocess varat i omkring sex år. Denna långa tidsutdräkt kan inte läggas vare sig barnen eller deras vårdnadshavare till last.

Familjens avsaknad av nätverk i hemlandet, givet den åberopade hotbilden, på grund av de konflikter som finns mellan B och såväl hennes egna föräldrar som svärföräldrarna i kombination med hennes konversion till kristendomen riskerar att försätta klagandena, och då framför allt barnen särskilt i beaktande av deras sjukdomsbilder, i en extra utsatt situation.

Domstolen skriver att ”barnens bästa tillsammans med deras hälsotillstånd och deras anpassning till Sverige samt deras situation i hemlandet får anses väga tyngre än andra motstående intressen” och beviljar hela familjen asyl på ”särskilt ömmande omständigheter”.

Domen har målnummer UM 2686-21 och kan beställas från förvaltningsrätten i Luleå. Domslutet var enhälligt och de som dömde var rådmannen Sara Larsson Nyberg och nämndemännen Tord Drugge (S), Marianne Viita (S) och Bo-Lennart Uusitalo (M).

Under sin tid som alltför lågt avlönad restaurangarbetare arbetade mannen främst för Jämtland Indiska Restaurang i Östersund och Dala Indiskt Kök i Borlänge.