INTERVJU: Chefsåklagaren berättar: Därför lade jag ned Ghazale-anmälan DIREKT

Utredningen om tjänstefel gällande Nadim Ghazales fortkörning lades ned omedelbart av Lena Kastlund, chefsåklagare vid Särskilda åklagarkammaren, eftersom hon bedömde att det rörde sig om ”ryktesspridning”. Det säger hon till Samnytt.
– Det fanns inget att göra, säger hon.

Det är 16 augusti i år som Lena Kastlund får den anmälan som gjorts till Särskilda utredningar på sitt bord. Enligt anmälan har tv-kände polisen Nadim Ghazale två dagar tidigare stoppats av polis i Borås när han kört mer än 30 kilometer i timmen för fort, men de inblandade poliserna har underlåtit att rapportera honom.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Nadim Ghazale körde för fort – slapp straff

Anmälan har gjorts dagen innan av Mattias Ramsö, självaste lokalpolisområdeschefen i Borås. Och om det som de inblandade poliserna gjort sig skyldiga till är sant, så är det tjänstefel.

”Ryktesspridning”

Men Lena Kastlund beslutar omedelbart att skriva av anmälan och inte inleda någon förundersökning.

– Det fanns inget att göra. Det är fortfarande min uppfattning att det inte går att göra någonting. Det var ryktesspridning. Det var inga namn, ingenting eller så, säger Kastlund till Samnytt.

Hon menar vidare att det saknades grund för att förhöra de poliser som deltagit i fartkontrollen, och uppgavs ha stoppat Ghazale.

– Men man kan inte höra dem som misstänkta på sådant underlag. Bara ryktesspridning, säger hon.

Måste man höras som misstänkt?

– Ja, det måste man.

Kan man inte höras som vittne?

– Nej, det kan man inte. Finns det att de skulle kunna bli misstänkta, då måste de ha rätt och… Det är ett problem det där, men så är det, att de har vissa rättigheter. Är man misstänkt så har man rätt att tiga, man har rätt till advokat och så vidare. Det är väldigt känsligt det där, personer som skulle kunna bli misstänkta. Man måste bygga upp ett underlag så de verkligen är skäligen misstänkta.

Undersökte inte laserinstrument

Chefsåklagaren valde att inte heller undersöka det laserinstrument som patrullen använde under fartkontrollen den 14 augusti för att se om det eventuellt fanns uppgifter sparade i det som kunde styrka brott.

– Nej, det har det inte gjorts. Men det kan inte säga någonting heller exakt. Laserinstrumentet registrerar inte bilnumret, utan de skriver det manuellt.

Men det registrerar hastighet och tid, och då kan man upptäcka om det finns en diskrepans mellan hur många som rapporterats och hur många som uppmätts?

– Ja, det är möjligt. Jag har inte gjort det i alla fall. Jag har inte ansett att det behövs här.

Pratade inte med anmälaren

Trots att anmälan kom från lokalpolisområdeschefen valde Kastlund att inte ens prata med honom, för att se om han hade mer information om Ghazale-ärendet.

– Han hade skrivit ett PM och normalt behöver man inte höra dem (anmälarna red. anm), säger hon.

Men han bör ju gå att höra upplysningsvis?

– Ja, men nu har jag gjort den här bedömningen. Jag vill bara säga det. Jag har gjort den här bedömningen, och mitt beslut står fast. Och jag står för den bedömningen som den var då.

Lena Kastlund hävdar att hon ofta får in anmälningar som bygger på ”rykten”, och att det inte räcker för att komma vidare med ett ärende. Men situationen skulle kunna förändras om ny bevisning uppdagas eller vittnen träder fram om vad det var som hände den 14 augusti.

– Då kan man ompröva beslutet, säger Lena Kastlund.

LÄS ÄVEN: Nadim Ghazale om fartkontrollen: ”Jag stoppades av en polisbil”