Trots klimatlarmen – kors ”utsläpp” på samma nivå som 1800-talet

Statsmedian propagerar ofta att kor är skadliga för miljön eftersom de släpper ut metangaser. Så sent som i mars i år var det något statstelevisionen rapporterade. Men en ny rapport från LRF visar att nivån på metanutsläppen är i samma härad som på mitten av 1800-talet.

Det är forskaren Rebecca Danielsson som i somras släppte en rapport om metan från nötkreatur. Den visar att svenska mjölkkor släpper ut mindre metan jämfört med kor från andra länder samt att utsläppsnivån inte ökat sedan 1800-talet. Detta går på tvärs mot vad statstelevisionen påstår.

– Siffrorna var nog ganska förväntade, framför allt att mjölkkorna producerar så mycket mindre metan per kilo mjölk då metanet för kons underhållsbehov späds ut så mycket med en hög mjölkproduktion, säger Danielsson till LRF. Sedan att det är så långt tillbaka som mitten på 1800-talet som vi hade samma nivå på metanutsläpp som idag var förvånande, fortsätter hon.

Enligt henne så producerar Sveriges mjölkkor mycket mjölk per ko och år jämfört med många andra länder vilket gör att metanproduktionen per kilo produkt ligger lågt jämfört med de flesta länder. För nötkreatur inom köttproduktionen så blir siffrorna dock ganska lika, men det skiljer en hel del även inom land om man jämför intensiv uppfödning med stor andel spannmål med extensiv betesbaserad uppfödning.

Färre betesdjur dåligt för miljön

Rebecca Danielsson menar också att djuren bidrar med mycket miljönytta, inte minst gällande den biologiska mångfalden.

– Om djurantalet minskar ännu mer så påverkas de nyttor som korna bidrar med idag negativt. Till exempel gällande den biologiska mångfalden så rapporterar SLU Artdatabanken i sin rapport 2019 att tillståndet är allra sämst för gräsmarkerna, det vill säga artrika naturbetesmarker och slåtterängar. Gräsmarkerna har minskat från ca 12 miljoner ha på 1800 talet till 0.4 miljoner ha idag.

Hon fortsätter:

– Det blir en målkonflikt med metanutsläpp och biologisk mångfald, där betande djur bidrar positivt till den biologiska mångfalden men metan per kilo produkt ökar. Det är viktigt att se hela perspektivet, och i Sverige så finns det plats för den nötkreaturproduktion vi har idag. För den biologiska mångfalden så skulle fler djur behövas, detta finns skattat i en annan rapport som kom ut tidigare i år ”Antal nötkreatur som krävs för att nå gynnsam bevarandestatus i svenska naturbetesmarker och djurens metanutsläpp”, men då blir det mer utsläpp.