SVT slår ett slag för mer uppmärksamhet kring hudfärg och ras

I onsdagens Morgonstudion avhandlade statstelevisionen frågan om man får säga ”svart” med hänvisning till en ny bok på ämnet.

Bokens författare är föreläsaren och statsvetaren Barakat Ghebrehawariat, som Samnytt uppmärksammat tidigare då han i TV4 lärde ut hur man talar politiskt korrekt kring julbordet. Även då handlade det om hudfärg.

Ghebrehawariat är en självutnämnd ”demokratiagent” och återkommande gäst i medierna där han talar om ”mångfald ur ett kommunikationsperspektiv”.

LÄS ÄVEN: Här lär TV4 ut hur du talar politiskt korrekt vid julbordet

Liksom många andra på den yttersta vänsterkanten vill han ha ett större fokus på ras och hudfärg.

– Den principiella hållningen i boken och käpphästen är att det finns situationer och sammanhang där vi måste adressera hudfärg för att kunna synliggöra förekomsten av hudärgsbaserad diskriminering, att använda det som ett antirasistiskt verktyg, säger han i inslaget.

Medan han ger klartecken till att ”svart” kan få användas, om än något beroende på situationen, varnar Ghebrehawariat samtidigt för att det kan få konsekvenser ifall man är alltför frispråkig.

– Det kan få konsekvenser för dom människor som systematiskt utsätts för det man inom forskningen kallar för diskursiv diskriminering.

Vill ha mer rasprat

På frågan varför hudfärg och ras – vilket han samtidigt ser som ”en social konstruktion” – ska göras till något man diskuterar mer, säger han att det åter igen handlar om att ”synliggöra rasism”.

– Forskningen visar tydligt att en av dom stora bromsklossarna är att vi saknar ett etablerat språk för hudfärg vilket gör att det sinkar upp arbetet och i värsta fall stannar av helt och hållet.

– Man blir handlingsförlamad och stannar vid ritbordet och det vill vi undvika.

Lärt sig av feminismen

Vidare berättar han att han som ”priviligierad heteroman” har lärt sig ”utomordentligt mycket av feminismen” i sitt arbete, där man påstås ha ”en rik begreppsapparat”. Han säger sig ha lärt sig att han ”mansplainar”, ”manspreadar” och jobbar ”killräckligt”.

Boken hoppas han ska ge läsaren ”hudfärgsglasögon”, precis som feminismen gett honom ”genusglasögon”, vilket ska användas för att ifrågasätta ”vithetsnormen”.

LÄS ÄVEN: Rasbiologin tillbaka i Sverige – hudfärg i fokus för nya universitetskurser