Minskad gräddfil för invandrare som vill ta anhöriga till Sverige

Vissa av de undantag för icke-svenskar som finns vid anhöriginvandring kan komma att försvinna. Det meddelar regeringen idag. Tanken är att färre invandrare ska kunna ta sina familjer till Sverige för att leva på de svenska skattebetalarna.

Den som träffar kärleken i ett annat land, och vill flytta ihop med denna i Sverige, måste uppfylla en lång rad krav om bland annat storlek på bostad och fast inkomst. Det har mången svensk fått erfara.

Den som kommer till Sverige som migrant från tredje världen, exempelvis på grund av krig eller fattigdom, är däremot ofta undantagen från dessa krav.

Minskad gräddfil

Denna gräddfil för icke-svenskar vill regeringen förändra. Fler invandrare ska motiveras att arbeta istället för att leva på bidrag, heter det.

– Det försörjningskrav som gäller som huvudregel vid anhöriginvandring ska tillämpas i avsevärt fler fall när anknytningspersonen är alternativt skyddsbehövande jämfört med idag, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) vid en pressträff under torsdagen flankerad av Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

– Regeringen anser att det är en rimlig utgångspunkt att den som vill återförenas med sina anhöriga i Sverige också ska kunna försörja dem, fortsätter hon.

Dessutom kommer makar och sambos som är under 21 år kunna nekas anhöriginvandring. Idag är gränsen 18 år.

Kritiseras

Undantagen för invandrare försvinner emellertid inte helt, exempelvis blir de kvar för kvotflyktingar. Dessutom ska undantag fortfarande kunna göras.

Och det ger upphov till frågetecken. Såväl Migrationsverket som Migrationsöverdomstolen har i remissvar frågat hur de nya formuleringarna är tänkta att tolkas.

Migrationsverket undrar exempelvis vad skillnaden mellan ”uppehållstillstånd under en längre tid” och den nya formuleringen ”varaktigt uppehållstillstånd” innebär i praktiken.

Migrationsöverdomstolen vill istället att regeringen tydliggör ”i vilka fall det kan finnas anledning att medge undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande”, eftersom vissa undantag kommer finnas kvar.

Träder i kraft i december

Förslaget kritiseras även av asylaktivister. De befarar att förändringarna leder till att färre invandrare kommer till Sverige, och att barn till invandrare hamnar i kläm när deras föräldrar förväntas behöva försörja barnen för att få uppehållstillstånd.

Regeringen menar emellertid att inte alla barn alltid ska få stanna i Sverige, och att det inte ens behöver vara det som är bäst för barnet.

– Barnets bästa är inte alltid, som det kan låta ibland i debatten, att få stanna i Sverige oavsett individuella förutsättningar, säger migrationsministern.

Regeringen anser också att förändringarna är nödvändiga för att uppnå en ”långsiktigt hållbar migrationspolitik”. Lagförslaget ska nu överlämnas till lagrådet som ska granska det.

– Förslaget innebär att lagändringarna ska träda i kraft den 1 december 2023, säger Maria Malmer Stenergard.