Samnytt har nått 30 000 artiklar! Många läser oss men få stöttar. Hjälp tidningen växa – klicka här.
Ekeroth: ”It’s okay when we do it” – borde vara sossarnas slogan
Swisha ditt stöd till: 123 083 3350
Insamlat i SEPTEMBER: 16 procent
Utrikes
7 juli 2023
kl. 09.30
0
Om ett år går den norske före detta S-ledaren Jens Stoltenbergs förordnande som generalsekreterare för Nato ut. Vem som efter träder honom är ännu oklart. USA:s president Joe Biden sades så sent som i tisdags vilja se EU-kommissionens ordförande Ursula Leyen på posten men på onsdagen kom motsägande uppgifter.
Stoltenberg skulle egentligen redan i år ha lämnat uppdraget som Natos högste chef men fick förlängt med ett år med anledning av Ukrainakriget och processerna med att ansluta Finland och Sverige till militäralliansen.
Men hösten 2024 är det dags för någon annan att axla ansvaret. På tapeten som favorit att ta över har varit den brittiske politikern, parlamentsledamoten och ministern Ben Wallace.
Det har dock USA:s president Joe Biden motsatt sig och blockerat. Spekulationerna kring varför har varit många. Bland annat har det talats om uppgifter rörande Wallace tjänstgöring som soldat i Nordirland under konflikten där som skäl, vilket dock har tillbakavisats från Vita huset.
I flera Nato-länder som samtidigt är EU-länder har man ännu inte kommit över utan vill straffa Storbritannien för att de lämnat unionen. Man har därför krävt att nästa generalsekreterare för Nato kommer från ett EU-land
Biden har enligt uppgift i stället tryckt på för att EU-kommissionens ordförande Ursula Leyen ska ges uppdraget att leda Nato när Stoltenberg avgår. Hon har beskrivits som USA:s favoritkandidat för posten. De uppgifterna var giltiga så sent som i tisdags. Men på onsdagen kom nya och motsatta uppgifter om att Vita huset inte ämnar stödja Leyen.
Initialt hade man inom militäralliansen hoppats på att ha enats om en efterträdare vid det årliga toppmötet som denna gång hålls i Litauens huvudstad Vilnius i nästa vecka. Förhoppningar fanns också om att Sverige skulle bli klart för Natomedlemskap till dess. Ingetdera är nu fallet.
Leyen själv har gett tvetydiga besked om huruvida hon är intresserad av uppdraget. Hon har tidigare sagt att det är en ära att finnas med i diskussionerna men senare hälsat att hon inte står till förfogande. Det är heller inte säkert att hon kan få tillräckligt starkt stöd för att utses även om hon skulle kandidera.
Leyen har en bakgrund som försvarsminister i Tyskland men är i grunden medicinare utan några militära meriter och har som kvinna inte gjort någon militärtjänstgöring. Under sin tid som försvarsminister fick hon dessutom kritik för att inte ha lyckats åtgärda de brister i Tysklands försvar som utlovats.
En pinsam incident var när det 2015 avslöjades att tyska soldater under en Natoövning utrustats med sopkvastar i stället för vapen, på grund av det tyska försvarets materielbrist. Leyen kritiserades också för att ge lukrativa försvarskonsultuppdrag till vänner och bekanta.
Som politiker har Leyen, sin topposition inom EU till trots, en kort karriär med begränsad erfarenhet. Hon gav sig inte in i politiken förrän 2003 då hon var 45 år gammal och fick då omedelbart höga och prestigefyllda uppdrag inom CDU.
Kritik har framförts mot att Leyen tagit sig fram genom nepotism. Hennes far är den numera avlidne tyske toppolitikern Ernst Albrecht och familjen har som nära vänner haft flera andra högt uppsatta politiker.
Leyen skulle dessutom tillträda posten som Natochef vid 65 års ålder. De flesta brukar vid den tidpunkten i livet överväga att gå i pension.
Vidare har Leyen varit i blåsväder för den doktorsavhandling hon disputerade med. Den har i efterhand visat sig innehålla allvarliga brister där stora stycken är plagiat. Det var nära att hon därför fråntogs sin akademiska doktorstitel men fick slutligen behålla den.
Hur Leyen lyckades trumma ihop stöd för att nomineras som kandidat till EU-kommissionens ordförande har också ifrågasatts. När det stod klart beskrevs det som ”en stor överraskning” och anklagelser om politiskt spel bakom kulisserna förekom.
Det var med knapp marginal hon sedan vann omröstningen i EU-parlamentet. Under sin tid som EU-kommissionens ordförande har Leyen varit i flera blåsväder. Officiellt har hon en konservativ politisk bakgrund men hennes ställningstaganden i EU har ofta uppfattats som auktoritärt vänsterliberala.
Vid sidan av Biden kan Leyen troligen påräkna stöd från Frankrikes president Emmanuel Macron som uppskattar en kandidat som talar flytande franska. Hon tros också hållas under armarna av Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, även om de inrikespolitiskt tidigare varit rivaler. Att Leyen är kvinna sägs också tala till hennes fördel.
Det finns ingen formaliserad procedur för hur Natos generalsekreterare ska utses. Det sker i stället genom informella samtal mellan medlemsländernas makthavare till dess man kan enas om en kandidat.
Författare av texten
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.
3 månader
Skjutvapenvåldet kvar på hög nivå – bombdåden ökar
Haveri i vindkraftspark – rotorblad lossnade
SD-toppen i debatt: ”Inshallah”
Konstgjorda sötningsmedel kan orsaka cancer, ge hjärtinfarkt – och göra dig dement
Drev och anklagelser när politiker lyfter etisk abortdiskussion
Trump till EU: Inför 100-procentiga tullar mot Kina och Indien – vill pressa Ryssland att avsluta kriget
Orbán varnar: EU försöker dra oss in i skuldunion – precis som när USA skapades”
Tommy Robinson: Miljoner protesterar mot massinvandringen
Expressen-profil förminskade mordet på Charlie Kirk – ”Bara ett dumt skämt”
”Jag kan bli dödad i morgon här i Sverige” – Luai Ahmed om hoten, exilen och hoppet som försvann