Nils Funcke: Gör det svårare att ändra grundlagen

Det borde vara svårare att ändra Sveriges grundlagar. Det är yttrandefrihetsexperten Nils Funckes önskemål. Bland annat vill han att grundlagsändringar ska utredas bättre och att framtida förändringar måste ha stöd från minst tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna. Han tror dock inte att politikerna kommer lyssna på hans invändningar.
– Det låter kanske lite resignerat att säga så, säger han till Samnytt.

Grundlagsändringar tycks dugga tätt i Sverige. Så sent som vid årsskiftet infördes inskränkningar i tryck- och yttrandefriheterna som syftar till att förbjuda ”utlandsspioneri”.

En konkret effekt av ändringen som lyfts fram är att journalistiska avslöjanden av krigsbrott och andra folkrättsbrott kan förbjudas, om avslöjandena anses skada Sveriges internationella relationer.

LÄS ÄVEN: Nils Funcke: ”Politikerna vet inte vad de fattar beslut om”

Funcke: Låt det få ta tid

En av dem som återkommande kritiserat ändringar av grundlagarna, såväl genomförda som föreslagna, är yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Funcke var tidigare sekreterare i Yttrandefrihetskommittén och har de senaste åren skrivit ett flertal kritiska remissvar på de olika regeringarnas förslag om strypt pressfrihet.

Under måndagen skriver han en debattartikel i Dagens nyheter i vilken han uttrycker önskemål om att göra det svårare att genomföra grundlagsändringar. Han tycker att de ändras alldeles för lättvindigt idag, och menar att de måste få ta tid.

– Det är en av mina viktigare poänger, säger han till Samnytt.

LÄS MER: Experten om regeringens nya censurlag: ”De borde lägga ned”

– Folk, allmänheten, medborgarna, ska ges en reell chans att sätta sig in i ärendet, remissinstanser ska få gott om tid och det ska vara en debatt kring de här frågorna.

”Legitima justeringar”

I februari 2020 tillsätter den dåvarande regeringen en grundlagskommitté som uppges syfta till ”förstärkt skydd för demokratin”. Den har bland annat föreslagit inskränkningar av föreningsfriheten, som nu används för att komma åt PKK och liknande grupper som anses stå i vägen för ett svenskt Nato-medlemskap.

Kommittén föreslår också att göra det svårare att genomföra grundlagsändringar, men vill inte gå lika långt som Funcke. Bland annat vill den behålla ett så kallat ”snabbspår” där regeringen genom att utlysa extraval kan fatta de två snabba riksdagsbeslut med mellanliggande val som krävs för att ändra i grundlagarna.

Grundlagskommittén menar att den möjligheten är viktig för att snabbt kunna genomföra ”legitima justeringar” vid ”internationella och nationella krissituationer som kräver närmast omedelbara åtgärder”.

Funcke menar, tvärtom, att det är särskilt viktigt att konstitutionen inte snabbt kan ändras under en akut kris.

– I pressade inrikes- och utrikespolitiska lägen så kan en regering ge vika. En framtida regering ska inte servas med den möjligheten, säger han till Samnytt.

– Risken är att de i framtiden i ett skärpt utrikespolitiskt läge eller ett annat skymningsläge använder de där bestämmelserna som man nu dukar upp.

Funckes förslag

Nils Funckes förslag kan sammanfattas i fyra punkter. Den första är att låta grundlagsändringar utredas ordentligt av kommittér som tillsatts av riksdagen. På så sätt får alla riksdagspartier vara med från början.

– Det är ingen garanti för att man inte gör inskränkningar, men det blir åtminstone lite bättre genomlyst om det är parlamentariskt sammansatta utredningar. Då har de dessutom ett sekretariat som har konstitutionellt kunnande, och inte vilket justitieråd som helst, säger han.

– Då får även minoriteten, även partier som med nöd och näppe tagit sig in i riksdagen, i ett tidigt skede vara med i ett grundlagsärende.

För det andra vill han slopa ”snappspåret”, så att grundlagar endast kan ändras med mellanliggande ordinare riksdagsval.

Den tredje punkten handlar om att en grundlagsändring ska ha stöd från tre fjärdedelar av riksdagsledamöterna i den andra riksdagsomröstningen, istället för som idag; endast en enkel majoritet.

Stärk lagrådets roll

För det fjärde vill Nils Funcke att lagrådets roll stärks i grundlagsarbetet. Han vill att rådets invändningar mot föreslagna grundlagsändringar tas på större allvar, utan att det ges veto-rätt.

– Det tror jag inte är möjligt, för då pratar vi om en författningsdomstol, säger han.

– Däremot skulle lagrådets auktoritet stärkas om regeringen var tvungen att återkomma till lagrådet om lagrådet underkänner en föreslagen grundlagsändring. Det skulle skärpa betydelsen av lagrådet och sätta extra press på regeringen att verkligen tillgodose den kritik lagrådet framför.

Den nyblivne 70-årige yttrandefrihetsexperten har ofta och gärna synpunkter på hur de svenska grundlagarna ändras, men hur stora tror han själv att chanserna är att politikerna lyssnar på och går vidare med hans förslag?

– Det låter kanske lite resignerat att säga så, men de är väl inte särskilt stora, tror Nils Funcke.

LÄS ÄVEN: Nils Funcke om konsulatets idiot-lapp: ”Direkt olämpligt”