Professor: Ännu högre elräkningar med mer sol och vind

Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och en profilerad debattör i energipolitiska frågor, kritiserar i en debattartikel de som hävdar att sol och vind är billiga energislag och vill skynda på omställningen till en energimix där dessa dominerar. De trixar med siffrorna, menar Blomgren, genom att inte ta med så kallade systemkostnader som är avsevärt mycket högre för väderberoende elproduktion än för kärnkraft och fossil kraft.

Att sol- och vindkraft är billigt jämfört med exempelvis kärnkraft är ett påstående som från det gröna hållet envist upprepas i den energipolitiska debatten. Det stämmer såtillvida att själva utrustningen för att producera el är billigare att bygga. Även den så kallade livscykelkostnaden – Levelized Cost of Electricity, (LCOE) på engelska – blir lägre.

Det förleder många att tro att elen blir billigare ju mer det satsas på sol och vind och ju mer kärnkraft och andra kraftslag fasas ut. Men sanningen är det motsatta. När de så kallade systemkostnaderna tas med i kalkylen skjuter priset för el producerad med sol och vind kraftigt i höjden och långt förbi kostnaden för kärn- och fossilkraft.

I Tyskland, där det just nu den mest radikala aggressiva gröna omställningen av elproduktionen i hela västvärlden pågår med en total nedstängning av kärnkraften har detta redan börjat visa sig genom 50-procentiga prishöjningar för slutkunden. Landet har nu bland de högsta elpriserna i världen.

Även i Sverige har den forcerade utfasning av kärnkraften och storsatsningen på vindkraft som skett av ideologiska skäl och utan någon verklig konsekvensanalys lett till mycket höga priser, i folkmun så kallade ”sossepriser” på elen. Flera faktorer inverkar med de kraftigt varierande systemkostnaderna för olika energislag är en av de största.

Stora variationer i systemkostnader för olika kraftslag

För kraftslag som levererar el i en pålitlig och jämn takt är kringkostnaderna för att kompensera för kraftbortfall små. För vindkraft som bara levererar el när det blåser och solkraft som bara ger ström när solen lyser är de desto högre.

Ett kärnkraftverk som producerar för fullt 90 procent av tiden. De behöver bara ett understöd för de 10 procent av tiden då det står stilla, exempelvis för underhåll.

Solceller producerar ingen el alls nattetid och när solen står lågt i gryning och skymning väsentligt mindre än mitt på dagen. Utslaget på dygnet och hela året, som ju har varierande antal ljusa respektive mörka timmar beroende på årstid, levererar solceller bara fullt under 25 procent av tiden.

75 procent av tiden behöver den alltså understöd av andra kraftslag och eller möjligheter till lagring i batterier som är extremt dyra. Vindkraften har liknande nackdelar och fördyrande systemkostnader.

LÄS ÄVEN: Professor kritiserar antiintellektualism inom energidebatten

Sol och vind extremt dyrt jämfört med kärn- och fossilkraft

Blomgren hänvisar i sin artikel till en nyligen publicerad studie i USA som visar att livscykelkostnaderna för elproduktionen föll ut till den icke planerbara kraftens (sol och vind) favör när den jämfördes med den planerbara kraftens (kärnkraft, fossil kraft m.fl.) – men bara om inte systemkostnaderna räknas med. Med denna inräknad ser det helt annorlunda ut

Kärnkraft och fossil kraft visade sig kosta i storleksordningen 80-90 öre per kilowattimme att producera. Med systemkostnaderna inräknade steg kostnaden till cirka 100-120 öre per kilowattimme.

Vindkraftens produktionskostnad låg på bara 40 öre per kilowattimme, alltså en bra bit lägre än kärn- och fossilkraftens. Men när systemkostnaderna togs med skenade kostnaden iväg rejält – till drygt 500 öre per kilowattimme i Tyskland.

För solceller var skillnaden ännu större beroende på om systemkostnaderna räknades med eller inte. Själva produktionskostnaden var något lägre än för vindkraften men med adderade systemkostnader landade den solcellsproducerade elen på över 1 500 öre per kilowattimme i Tyskland – ett 40 gånger högre pris jämfört med endast produktionskostnaden.

Även om siffrorna kan variera på marginalen är trenden tydlig. De stater i USA som satsat mest på så kallat förnybart har också de markant högsta elpriserna. Detsamma gäller de länder i Europa som gått längst i den här omställningen som Tyskland och Danmark.

Politiker för väljarna bakom ljuset

Det här är inte något som de omställningsivriga politikerna i Sverige varit ärliga med i sin kommunikation med väljarna, menar Blomgren. Är svenska hushåll och företag beredda att acceptera ännu mycket högre elpriser? Tror man att jordens undergång i en klimatkatastrof står för dörren som motiverar detta?

Blomgren ställer i sin debattartikel krav på politiker och andra berörda aktörer att åtminstone vara ärliga och i den offentliga debatten redovisa de olika kraftslagens verkliga totalkostnader för väljarna att ta ställning till.

Se även Samnytts intervju med Jan Blomgren nedan: