Dysfunktionell bostadsmarknad hotar svensk ekonomi

Den svenska bostadsmarknaden har länge varit ett orosmoln för bedömare. Anledningen är höga huspriser som kan finansieras med skattesubventionerade lån. I takt med att räntan går upp och fler får svårt att betala kan oron förvandlas till verklighet.

Sveriges dåligt fungerande bostadsmarknad kan föra landet in i en lågkonjunktur som är värre än vad som förväntas drabba andra EU-länder. Huspriserna i Sverige har under många år ökat mångfalt. Detta har emellertid dolts genom skattesubventionerade lån och generellt låga skatter på fastigheter. Resultatet är att de svenska hushållen står med skyhöga bostadslån, vilket riskerar att bli ödesdigert när räntan skjuter i höjden.

LÄS ÄVEN: Ekonom: Svenska folket står inför en otrevlig överraskning

För Riksbanken innebär detta problem när man vill höja räntan i syfte att motarbeta den ökande inflationen. När skuldsättningen är så hög som den är innebär dessutom räntehöjningar kraftigt ökande kostnader för hushållen. Enligt en beräkning har ungefär 60 procent av låntagarna inte bunden ränta, vilket innebär att kostnaderna snabbt kan öka när räntan skruvas upp som del av Riksbankens ambition att bekämpa inflationen.

LÄS ÄVEN: Pensionerna halkar efter ränta och inflation

Enligt Riksbankschefen Erik Thedéen har man varnat för detta länge, dock utan att få något gehör. En viktig anledning till bristen på handlingskraft är enligt Reuters att förslagen som behöver läggas fram är obekväma över hela den politiska skalan. Ett förslag är avreglering av hyresmarknaden, vilket vänstern motsätter sig. Ett annat förslag är återinförd fastighetsskatt, vilket högern motsätter sig. Slutresultatet är att inga särskilda åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med problemet.

Risk föreligger därför att inflationsbekämpningen får stora konsekvenser för svensk ekonomi eftersom hushållen inte har kapacitet att hantera den stora räntehöjning som i så fall måste genomföras.