Utvisade avgör själva om utvisningen kan verkställas

Ett flertal länder vägrar att ta emot sina medborgare om de inte återvänder frivilligt. Detta gör att tusentals utlänningar som fått avslag på asylansökan eller dömts till utvisning efter att ha begått brott kan stanna kvar i Sverige genom att helt enkelt säga att de inte vill åka hem.

Ett utvisningsbeslut betyder inte att personen i fråga nödvändigtvis lämnar landet. Beslutet kan först överklagas i flera instanser och om det slutligen vinner laga kraft, och därmed inte längre kan överklagas, kan personen välja att avvika. Den som håller sig undan rättvisan under fyra år är sedan välkommen att lämna in en ny asylansökan. I och med att fyra år passerat kan personen då dessutom hävda att de rotat sig i Sverige, vilket ökar chanserna att få stanna.

Ännu ett problem är att ett antal länder vägrar att ta emot sina medborgare om de inte återvänder frivilligt. Detta gäller bland andra Irak, Somalia, Iran och Libanon. Enligt Patrik Engström, chef vid gränspolisen vid Nationella operativa avdelningen (Noa), betyder detta att personer från dessa länder ”i stort sett själva avgör om en utvisning ska kunna genomföras eller inte”.

Hanna Hansdotter, chef inom återvändandet på Migrationsverket, håller med.

— Det ser vi när vi pratar med dem (de asylsökande), att många vet vad som kan och inte kan hända. Vi kan säga att det är bättre att åka på egen hand, annars får du resa med polisen. Men då kan de redan veta att polisen ändå inte kan göra någonting, säger hon till TT.

Den som inte vill åka hem får stanna

Av denna anledning är hela 1 937 irakier och 815 somalier som dömts till utvisning är fortfarande kvar i Sverige. De vill helt enkelt inte åka hem och därmed kan deras utvisningar inte verkställas.

Regeringen har ingen kontroll över hur många människor som lever i Sverige utan tillstånd. Däremot vet man att gruppen växer år för år, även om det inte syns i statistiken. En av anledningarna är just att ärendena avskrivs efter fyra år, oavsett om personen lämnat landet eller inte.

— Om personen är kvar kan den antingen söka asyl på nytt, eller så låter den bli det och gör det först om den blir anträffad. Men slutsatsen är att det sannolikt finns betydligt fler människor än de 12 000 som mer eller mindre ständigt är efterlysta som vistas olovligen i landet, säger gränspolischef Engström.

”Ordning och reda”

2015 kom, enligt Migrationsverket, 163 000 asylsökande till Sverige. Av dessa är idag endast 31 000 registrerade som utresta ur landet. Ungefär 96 000 av de som kom har fått uppehållstillstånd, av dem har större delen, cirka 60 000, tilldelats permanent uppehållstillstånd.

Betydligt färre än hälften av asylsökande återvänder självmant när de fått avslag har forskare på Delegationen för migrationsstudier konstaterat, skriver TT. Av de ansökningar från 2015 som behandlats har 47 000 fått avslag. Av dessa har hela 14 000 personer avvikit istället för att lämna landet. Det betyder att av alla som kom 2015 lever idag motsvarande hela folkmängden i Arvika illegalt i Sverige. Sverige berikades alltså med en hel småstad illegala invandrare på bara ett år.

– Vi måste ha ordning och reda vid våra gränser, sa statsminister Stefan Löfven 2015.

Ingen aktiv spaning efter illegala

Enligt gränspolischef Engström verkar dock väldigt lite ha skett de senaste fem åren. De inre utlänningskontrollerna har, hävdar han, stadigt sjunkit i antal de senaste åren. Samtidigt bedrivs ingen aktiv spaning för att hitta illegala invandrare över huvud taget.

— Vi registrerar dem som efterlysta. Är det så att det kommer in tips följer vi upp det. I övrigt arbetar vi med vårt ordinarie kontrollarbete där vi hittar en del av dem, säger han till TT.

Det ordinarie kontrollarbetet består av inre utlänningskontroller. I samband med dessa får gränspolisen inte kontrollera fingeravtryck, vilket försvårar deras arbete. Det underlättar dock för den som lever med flera identiteter, något som systemet med samordningsnummer möjliggör. Gränspolisen kallar personer som missbrukar samordningsnummer för ”spökpersoner”.

Utbrett fusk

Samordningsnummer kan närmast jämföras med provisoriska personnummer som utfärdas av Skatteverket till personer som inte är folkbokförda i Sverige men ändå måste kunna hanteras i de administrativa systemen. Fusket med samordningsnummer är utbrett. Till skillnad från vid tilldelning av ett personnummer behövs inte ens personlig närvaro.

Sedan systemet infördes och fram till 2019 hade 870 000 utländska medborgare har fått svenska samordningsnummer. Av dessa hade nära hälften inte kunnat styrka sin identitet, uppger Expressen.

Risken att den som vistas illegalt i Sverige även begår andra brott är stor. ”Många upplever att de har väldigt lite att förlora”, säger gränspolischef Engström.

Den muslimske terroristen på Drottninggatan, Rakhmat Akilov, är ett exempel på en person som fuskade med samordningsnummer. Han lånade ut sin identitet till en annan person som jobbade på hotell, vars identitet är okänd, bekräftar Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet vid Skatteverket, i en artikel i SvD.